För en månad sedan

 
Så här såg det ut den 1 september! Vad snabbt det förändras. Jag och Magnus var ute idag, i våra badrockar, på bryggan och tittade ner i vackra havet men kände...nej, inte idag. Vi har varit i Ystad på spa och det var precis så härligt som man kan tänka sig att det skulle vara. Nästan ett helt dygn för oss själva och det var en märklig känsla men vi hade kul och bara njöt. Det gick verkligen ingen nöd på barnen. De var hos Bibbi och brydde sig inte om att vi lämnade dem! Det hade gått jättebra men lille Emil hade gått runt, runt igår på kvällen och sagt "längtar mamma och pappa, längtar mamma och pappa". Fast han var inte ledsen, han bara längtade... 
 
Jag har fått så mycket fina presenter! Cykel, halsband, regngrej, salladsklippare, pengar, blommor, cykelhjälm, foto, whisky, halsduk och av Magnus vet jag inte riktigt vad det blir. Jag ska ta ledigt torsdag och fredag v 44 och sedan ska vi göra något UTAN BARN torsdag-söndag! Iiiiiiiiiih, vad spännande! Jag längtar redan....
 
 
Agnes valde att hoppa från bryggan med "snurr"...
 
 
Badodjur!
 
 
Den här tjejen berättade idag när vi åkte hem till Småland att hon var kär. Hon och alla andra tjejer på dagis var tydligen kära i en kille som heter Simon R men han var inte kär i dem för han var kär i de andra killarna på dagis :) Jag frågade Agnes "hur är det att vara i kär i någon, hur känns det liksom?". Agnes muttrade halvsurt "SLUTA mamma...du vet ju. Du är ju kär i pappa".
 
För tillfället är Agnes tokig i böcker och hon konstaterade ganska snabbt hemma hos Bibbi att hon hade många  bra böcker. Sedan har hon "läst" dem. Oj, oj, oj....tänk när hon lär sig läsa. Hoppas hon blir lika bokintresserad som sin mamma och pappa (fast mamma har ju då inte läst en enda bok sedan hon fick barn).

Det här med regler...

 
Jag är kontrollfreak ut i fingerspetsarna men när jag är trött och stressad då görs det undantag till höger och vänster här hemma. Det händer alltför ofta numera att barnen äter kvällsmacka framför barnkanalen. Ikväll var Magnus och röntgades och jag hade barnen på jobbet....det var....eh, livligt. Jag hade förberett med frukt, bubbelvatten, tuschpennor, russin och kex. Efter 20 minuter hade Agnes tryckt i sig fyra frukter, en liten ask russin, ritat på papper, ritat på en flyttlåda som stod i mitt rum, varit och kissat på toan och hojtat FÄÄÄÄRDIG så ALLA på min våning hörde henne. Jag lyckades i alla fall bli klar med det jag tänkte bli klar med på jobbet och sedan väntade vi på Magnus där ute...
 
 
Igår gjorde det ont i mitt hjärta. Agnes hade pluppat en tavla som var jättefin. Hon satt hur länge som helst vid köksbordet och kämpade. När hon var färdig så förklarade hon att det var en mamma med barnvagn och bäbisar och där var ögon, näsa, mun osv. Den var jättefin....på riktigt. Jag bad henne lägga undan den så Magnus skulle få se den när han kom hem. När Magnus kom hem så rusade hon in på rummet och skulle hämta sin tavla och sedan hörde jag hur hon började gråta jättemycket och kom ut helt förtvivlad. När jag gick in på hennes rum såg jag en liten Emil som satt och gjorde nya konstverk med hennes pluppar. Det gjorde så ont i mig. Hon var ledsen på riktigt och jag satt länge med henne i knät och bara kramades. Agnes var mest ledsen för att hon "kunde ju inte göra en lika fin igen för hon kom inte ihåg hur den andra såg ut exakt". Emil? Han förstod nog inte hur ledsen hon skulle bli men för tillfället så är han inte speciellt snäll till sin storasyster. Han drar henne i håret, rivs och slåss och hon blir ledsen. När jag skäller på honom så tröstar hon honom och hämtar hans napp och snuse.....

Med lite hjälp....

 

'

 

Med en sådan här bokstavslinjal så kan man få hjälp att skriva sitt namn när bokstaven G inte vill som man själv vill!

 

 

 

 

Helt utan hjälp fixade hon det här! När Agnes slog kullerbyttor på golvet här hemma och jag skulle plocka undan resterna efter eftermiddagsritandet så hittade jag en teckning med namnet AGNES på. Hon kan när hon vill men hon ska komma på det själv och ingen får visa fröken någonting för hon kan ju allt själv.....

 

Dagishämtningen gick inte jättebra idag. Emil ville absolut inte ha någon jacka eller tröja på sig och fick ett bryt när jag efter en kvarts väntande i kapprummet gav upp och tog på honom den med våld. Ingen bra start på eftermiddagen! Agnes hade gömt sig i lekrummet när jag skulle hämta henne och fnissade när jag lyckades hitta henne under några handdukar. Full av liv och energi och kompisar. 

 

Sedan har det pysslats, jagats, busats, stekts pannkakor, lagts ut kuddar på golvet så båda barnen kunde slå kullerbyttor. Emil kan tydligen slå kullerbyttor han också! Nu tittar Emil på Baby Einstein och Agnes sitter vid köksbordet och pysslar. Jag borde hänga tvätt, röja eller kanske bara plocka undan efter kvällsmaten...

 


Ingen kan se så sur ut som...

 
Jepp, Emil kan nog ta hem högsta vinsten i prisklassen "se sur ut". I morse var han ingen solstråle eftersom han sov i våra sängar och vaknade hundra gånger. Igår kväll vaknade han och var helt förtvivlad så jag såg min chans att få ta in honom i våra sängar...BIG MISTAKE! Vid tolv vaknade jag av att vi var fyra stycken i sängen så då la jag mig i Agnes säng och sov gott men Magnus och Emil såg inte så muntra ut i morse. När vi skulle åka till dagis så bröt han ihop för att han skulle ha jacka på sig i ösregnet. Agnes hade en lång ramsa som inkluderade bajs, kiss och fis vid frukostbordet och sedan skrattade hon jättemycket. En ny fas...den fasen som jag aldrig kom ur :) I bilen berättade Agnes att hon nu vet vad hon vill bli när hon blir stor...en BALLERINATJEJ och hon övar hela tiden...
Idag är det min dag. Jag ska hämta barnen och jag har köpt lite pennor, lim och en bokstavslinjal som vi ska ha kul med i eftermiddag. Ikväll blir det badkaret för båda barnen. Jag badade dem i lördags...i olja. Det gick bra för Agnes men Emil kunde inte låta bli att lägga ner sitt långa hår så det ser inte helt ok ut. På torsdag ska de klippas hos frisören och på fredag är det dagisfotograferingen. Sedan blir det Skåne!
 
 

Vänta nu här...vem bestämmer?!?

 
I morse kom Agnes med en massa paljetter i handen och följande diskussion utspelade sig:
 
-Mamma, jag ska ta med de här till dagis och ge dem till Lova, Alma och Majken.
-Det får du inte.
-Joho.
-Nej, jag vill inte att du tar med saker så. Det är inte snällt att bara ge vissa kompisar på dagis paljetter. Ska man ge något så ska man ge det till alla.
Tystnad.....
-Mamma, jag kan ge paljetter till alla flickorna på dagis.
-Jag vill inte det. Jag tror inte att du får ta med paljetter till dagis. Rita teckningar på dagis och ge till kompisar eller något. Du får inte helt enkelt.
 
Tystnad...sen ser jag hur Agnes traskar iväg med paljetterna i handen.
 
 -Vi får väl se när jag kommer hem........
 
Hon är en utmaning och helt underbar. Envisa lilla fisunge. Vad månde bliva?
 
 
 
 

Svampkunskaper

Det här med svamp är inte min starka sida. Jag känner igen flugsvamp och kantarell typ. Igår när vi kom till grillplatsen så var där fullt med vita svampar och jag sa till barnen "kom och titta på svamparna". De rusade fram och Agnes konstaterade genast att det var bläcksvamp. Eftersom jag sedan fick fullt upp med att hindra Emil från att sparka sönder dem så glömde jag helt bort det men i morse kom jag på vad Agnes sa. Efter lite googlande så hittade jag bläcksvamp och visst ser det ut som en sådan? Herregud vad hon har koll.....


Utedag

Utedag! Två timmar vid sjön med svampkoll, stenkastning i sjön, leta pinnar, piska sjön med långa pinnar, kissa i skogen, grilla korv och en massa bus. Barnen älskar det. Nyttigt för dem att få sysselsätta sig med vad de hittar. De somnade i bilen på vägen hem. Jag och Magnus var inte jättepigga...

Agnes listade förresten ut vart vi var på väg när vi satt i bilen. Helt otroligt. Vi har varit där en gång innan och det var nog drygt ett år sedan. Hon sa i alla fall att hon ville åka till det där stället vid sjön där det var ett hus med öppning. Helt perfekt beskrivning.

Oj vad fort den här helgen gick. Om en vecka blir det 40-års kris :)


Jag erkänner....

 
Det är dags att erkänna. Jag blir ibland besegrad. Av min blivande fyraåring. Hon är rappare i munnen ibland. Vid nattningen utspelade sig följande diskussion i Agnes säng:
-Mamma, vill du läsa en saga.
-Jag orkar inte. Vi skulle lagt oss mycket tidigare då...men jag kan berätta hur mycket jag älskar dig.
-Okej då. Hur mycket älskar du mig?
-Som hela det här rummet.
-Jag älskar dig ännu mera. Som hela huset och ännu mer...
-Okej, men då älskar jag dig som från din vägg här i rummet och hela vägen bort till Elis hus (ett hus på vår gata).
-Jag älskar dig ännu mer.
-Jag älskar dig till mormor och morfars stuga fram och tillbaka, fram och tillbaka typ 100 gånger.
-Mamma, jag älskar dig till Australien (visste inte ens att hon kände till det landet!), till Armstrong (månen ni vet...) och till tomten.
 
Jag tappade fattningen där för det var ju verkligen långt så jag sjönk till lägsta nivån och svarade:
-Ja men jag älskar dig hela den resan och lite till.... 
 
Hon vann...ännu en gång...

Möte med en häst....

 
I somras tyckte min lillebror helt plötsligt att vi skulle åka och titta på Marias Callie, vilket vi gjorde. Barnen älskade det och morbror Danne tog hand om dem så bra. Hästar är mäktiga, vackra och väldigt stora! Eftersom Danne gick fram till Callie så vågade Agnes också. Morbror Danne är ju en av hennes största idoler! 
 
Just nu saknar jag familjen jättemycket. Inte bara för själva saknadens skull men det hade varit skönt att få lite hjälp med vardagspusslet. Det är föräldramöten, klipptider, däckbyten, Magnus jobbar extra, läkarbesök, möten/utbildningar med jobb, gympaträningar, bilreparationer och en massa annat som står på veckans schema och vi får inte ihop det! Alla ni som har föräldrar och syskon nära...njut och var väldigt tacksamma och framför allt, se det inte som en självklarhet! 
 
 
Lille lurv kissar på toan när vi sätter honom där men han har inga problem med att kissa i blöjan :) Idag har han varit väldigt bråkig med Agnes och dragit henne i håret flera gånger. Tillslut drog jag honom i håret för att visa att det gör ont så vi får väl se hur länge han lyckas låta bli... Fast i morse var det tvärtom. Jag lyft upp Emil från hans säng och han gick ut i hallen. Samtidigt kom Agnes ut från vårt sovrum och de tittade yrvaket på varandra. Emil sa bara "kram" och sedan stod de och kramades jättelänge. Finaste!
 
Det är uppspelt här hemma. Om en halvtimme kommer Alma hit och ska leka med Agnes i några timmar. Emil är lite besviken över att inte Astrid ska komma hit men de får leka en annan dag. Agnes fröknar hade haft samtal med Agnes angående det här med att bestämma ( jag önskar bara att hon kunde lyssna och ta till sig vad de säger) så idag har hon sagt att de ska turas om att bestämma och Alma ska få börja bestämma vad de ska leka. Framsteg!

Så mycket problem och inte ens fyra år!

 
Lilla fina Agnes har så mycket funderingar nu. En del bra och en del mindre bra. I morse var det fem grader ute och när Magnus tog fram kläder till henne så blev det en långärmad Mimmitröja med glitter på som borde passat fröken. Hon bröt ihop och ville absolut inte ha den tröjan. När Magnus skulle lämna henne på dagis så sa hon till honom att han var tvungen att berätta för alla dagiskompisarna att det var Magnus och Nathalie som valt kläder till henne och att de inte fick lov att skratta åt hennes kläder! Var kommer allt ifrån?!? Klart att han inte gjorde det men han pratade med fröknarna om vad hon sagt och de hade inte märkt att det var några kommentarer om kläder på dagis. Jag är övertygad om att allt sitter i hennes huvud men ändå...det gör ju ont att tänka tanken att hon faktiskt känner så. 
 
Magnus jobbar ikväll. Jag och barnen har haft städ- och tvättkväll. Yippee! Agnes och Emil har lekt jättefint hela kvällen och helt plötsligt så hittade jag dem i våra sängar. Agnes läste saga för Emil! 
 
Ikväll när jag nattade Agnes så hickade hon och jag sa "det är någon som tänker på dig". Hon svarade "nähä!". Sedan fortsatte jag att "jag tänker ofta på dig när jag jobbar. Då längtar jag hem tills vi ska träffas igen". Agnes svarade "nähä, ni tänker inte på mig för ni har ju kompisar på jobbet, i skolan och på dagis....". Jag förklarade att jag har jätteroligt på mitt jobb med mina kompisar men att jag ändå längtar tills jag ska få träffa Agnes.... Känner hon så? Att vi har så roligt på jobbet så vi hinner inte tänka på henne? Så mycket funderingar. Lilla, kloka Agnes, tänk om du visste hur många som längtar efter dig varje dag....
 

Sommarbad i poolen

 
Poolen....................
 
 
 
Hon flyter..........
 
 
 
Det är skönt att ha bilderna så man kan drömma sig tillbaka. Idag var det snorkallt! Vi fick precis en jättesäck med ved som Magnus lastar in i garaget. 
 
En natt vaknade jag av att Agnes bökade runt i våra sängar. När jag satte mig upp och tittade så såg jag att hon höll på att bädda med kudde och snuse nere vid våra fötter. Jag orkade inte kommentera det då men häromdagen så frågade jag henne varför hon la sig skavfötters.
-Jo, för att pappa låter så när han sover... :)
Sedan fortsatte hon..
-Morfar låter också mycket när han sover. Det har mormor sagt. Fast jag har hört det själv också.
-Har du sovit med mormor och morfar? Du brukar väl sova med mig i stugan, påpekade jag
-Mamma, du, jag och mormor sover i ett rum men jag HÖRDE morfar när han sov i rummet bredvid Emil....
Jodå...hon har så rätt så. Stenkoll på allt. 
 
Emil kissar på toan....och i byxorna. Jag försökte låta han vara blöjfri en dag och det gick inte så bra. Det märkligaste var att han inte sa till när han kissat ner sig. Varje gång vi sätter honom på toan så kissar han och han blir såååå stolt. Sedan ringer han till mormor och berättar. 
 
Vi har bästa killen här hemma när det gäller jobbiga telefonförsäljare. Vi låter Emil svara. Emil blir nöjd med att få prata i telefon (eller han säger ju bara Emil och hallå typ och sedan lyssnar han). De lägger på efter ett tag. Happy happy. 

Hejdå sommaren 2012


Stora horn

 
 
När vi var på Ikea i tisdags åkte vi förbi de sötaste kalvar och kor med långa horn.

Dags att vakna...

I morse rusade jag runt som ett yrväder som vanligt och helt plötsligt hörde vi Agnes ropa "fäääärdig....jag har bajsat också". Natta satt vid köksbordet och gjorde skolläxan, jag svepte en kopp kaffe och Magnus satt med nyvaken Emil i knät. Vinstlotten föll på Magnus så han gick till toan. Efter en stund kom han tillbaka och satte sig. Det dröjde några sekunder och sen hörde vi Agnes "fäääärdig....jag har bajsat också!". Vi tittade på varandra och jag började "torkade du inte henne?". Jo, svarade Magnus och skrek till Agnes "men jag har ju torkat dig". Det blev helt tyst och sedan hörde vi "jag märkte inte det......". Vi bröt ihop. Skönt att få börja måndagen med gapskratt!


Överraskningsdagar

 
Igår var det kalas för Nattagumman eftersom hon fyllde 12 år för drygt en månad sedan....och det var ingen överraskning. Däremot blev det ju en mindre trevlig överraskning när vi skulle börja fixa maten några timmar innan nästan 20 personer skulle äta då både potatisskalningsmaskinen och microvågsugnen gick sönder på 5 minuter. DET var överraskande. Magnus for ner till Ica och köpte en ny potatisskalningsmaskin och sedan for jag in till Växjö med Agnes och handlade en ny micro. När vi åkte hem så sjöng vi lite i bilen för att hålla humöret uppe så jag och Agnes turades om att sjunga låtar. Det var lite allt möjligt som sjöngs tills jag bestämde mig för att skråla "FÖR JAG SKA OOOOA HELA NATTEN OOOA HELA DAN..." osv och sedan "oooade" jag högljutt (det gäller ju att passa på när endast mina barn hör min falsksång). Agnes satt helt tyst när jag slutade oooa och sedan kom det "mamma, du kan ta en till låt om du vill för den var så konstig....". Hrmpf, konstig?!? Det hör väl till allmänbildning att kunna ooooa...
 
 
Småkusinerna har verkligen roligt tillsammans. Det är sååå synd att vi inte bor närmre varandra så de kunde träffas oftare! 
 
 
Jag är svag för mina barn. Idag när vi käkade frukost blev Agnes arg och slog till mig. Magnus röt till och kastade in henne på rummet. En timme senare kom hon fram till mig och sa förlåt. Jag smälter för sådant även om jag vet att hon sa förlåt för att hon misstänkte att det kanske inte blev gympa för hennes del idag annars :) Emil hjälpte mig i köket igår och helt plötsligt så pussade han mig på munnen och sa "älskar dig mamma". Jag blir så glad så jag vill bara pussa ihjäl honom. 
 
Idag blev det en rolig överraskning (till skillnad mot gårdagens trasiga micro och potatisskalningsmaskin). Jag ringde till mina föräldrar på mobilen och undrarade var fasiken de höll hus eftersom jag hade ringt dem. Då stod de utanför vårt hus! Vilken glad överraskning. Barnen fick öppna dörren och blev helt uppspelta när de såg mormor och morfar. Det blev en dag med mycket mat/fika, lek med mormor och morfar, cykling (morfar följde med Agnes på en cykelrunda och det var ju tur att han hade GPS i mobilen så de hittade hem igen!), gympa (både mormor och morfar var med på barnens gympa idag) och sist men inte minst så fick de se kvällströtta barn som åkte i badkaret. Magnus rensade i garaget och hittade en gigantisk död mus under soptunnan! Örk! Emil var för rolig på gympan idag. Han kan inte slå kullerbyttor men ställer sig i rätt läge med huvudet i mjuka mattan och sedan ska jag slänga runt honom. Det gjorde jag 1 miljard gånger men helt plötsligt så började jag busa med Agnes och Alma. Då ställde sig Emil i kullerbyttaläge och väntade och väntade tills morfar räddade honom och slog runt honom. Tur att mormor och morfar var med!
 
Nu är det snart måndag igen. Vilken bra helg det har varit. Alla barn är hemma, klanen Pelz var här igår och mina föräldrar var här idag. Helgerna är underbara men går för fort helt enkelt. Snart är det fredag igen. Nu ska vi bara hinna med föräldramöte, mammamiddag, extrajobb och vanlig vardag....
 
 
 

Roligare än så här blir det inte idag...

 
 
Han är så kittlig Emil och med hans härliga skratt så är det svårt att låta bli....
 
Vi har en mus/flera möss i vårt garage och nu har den/de även roat sig i uterummet. En massa isolering hade dragits fram i en hörna och där låg en massa svarta lortar. Jag dör....på riktigt. Det kommer definitivt bli ännu en natt med mardrömmar om möss.....

Emil och kusinen Amanda

 
Emil är väldigt förtjust i sin kusin Amanda. När vi var på semester fick bara Amanda pussar och kramar av Emil. Hon är jättegullig och van vid små envisa gossar :)
 
Emil är inne i en fas där han ofta blir rädd....inte bara när jag hoppa fram och skrämmer honom eller när vi leker monster (då säger han "nej, (s)luta mamma. Edd (rädd)..) utan även när han ska sova. Två nätter i rad har han velat ha taklampan tänd. Idag var Magnus och barnen i Älmhult och de hämtade upp mig på jobbet när de körde hem. Sedan gick jag in och la mig i sängen med en hög sagoböcker och vi låg bara och läste saga efter saga. Magnus fixade mat, jag hann dammsuga och sedan försökte jag och Magnus planera hur vi ville ha det i hallen. Under den halvtimmen vi satt framför datorn och kollade så lyckades Agnes och Emil dra in 8 köksstolar i vardagsrummet, 1 täcke, 7 kuddar, 3 filtar, 2 små stolar, en pall, 2 små fåtöljer, 4 böcker, en bricka med muggar, stekjärn, kastrull och lite annat smått och gott. Vad de gjorde? BYGGDE KOJA! Det började bra och de hade inledningsvis en värstingkoja med klätterställning (soffbord, stolar och en crosstrainer fungerade utmärkt som klätterställning tydligen). Sedan drog Emil ner filtarna, Agnes bröt ihop, Emil drog Agnes i håret och de klippte till varandra. Mest imponerande var nog att Agnes valde att lyfta upp en 30 cm hög med reklamblad som låg på ena köksstolen till bordet i stället för att bara svepa ner allt på köksgolvet. Mammas tjej det... Ikväll har vi legat och fnissat i hennes säng. Hon frågade om jag inte kunde hålla om henne och det gjorde jag så klart. Två sekunder sedan fes hon...på mig...och hon skrattade hysteriskt. Mammas tjej som sagt...

Vad pekar han på?

 
Vad har fångat Emils uppmärksamhet?
 
 
 
Idag är det studiedag på dagis. Snart skall vi åka till Ikea och kolla rätt färg på skåpluckor och bänkskiva. Mamma jobbar och det skall bli ett äventyr med lekrum, mat i restaurangen och glass. Kanske vi hinner en sväng på fynd? På vägen dit skall vi köra förbi Hillandsgärde och Lövhult. Där brukar ströva Highland cattle med lång päls, långa horn och gulliga kalvar. Fast om det slår en grävmaskin med släp vet jag inte.
 

Jobba mycket, jobba mindre, jobba lagom?

 
Just nu känns det som om jag inte träffar de små liven så ofta. Magnus lämnar barnen kl 07.30 och hämtar dem strax efter kl 15 alla dagar förutom tisdagar för då är det jag som hämtar och lämnar. Jag är hemma 17.30 och våra barn somnar innan kl 19. Jag märker på Emil att han är mer pappig nu och att han ibland stöter bort mig. Agnes vill vara på dagis alla dagar 24 h/dygn tror jag. Ska jag gå ner i tid och för vems skull? Ska jag sluta lite tidigare några dagar eller ska jag sluta mycket tidigare en dag? Agnes vill INTE hämtas för tidigt och Emil sover fortfarande middag. Igår kväll efter helgens alla strider med bråkiga barn längtade jag tills idag och skulle kunna jobba 80 h/vecka för att få lite lugn och ro :)
 
 
Sand. Barns favorit och föräldrars fasa. Sandstranden i Furuboda följer med alltid med hem... 
 
Idag var det lite pusslande. Magnus jobbar kväll. Agnes skulle på gympa. Magnus lämnade henne på gympan kl 17, hämtade mig vid bussen kl 17.30, slängde av mig och Emil utanför gympasalen tillsammans med en vagn och Agnes cykel och sedan körde han och jobbade. Jag och Emil hängde utanför gympasalen en halvtimme och sedan tog vi oss hemåt. Agnes var på gott humör och cyklade hela vägen hem. Emil var trött och satt i vagnen. Jag slängde in sakerna i garaget eftersom en mus har flyttat in i där och jag är LIVRÄDD för möss. Jag drömmer om otäcka möss varje natt nu sedan Magnus såg musen mumsa solrosfrö där ute. Örk.

Plötsligt händer det!!!!!

 
Det tog två år, tre månader och sex dagar sedan hände det. Emil kissade på toan! Han har varit helt ointresserad av att provsitta på toan och pottan men han har varit väldigt intresserad när jag suttit där...på toan alltså :) Idag när jag satt och kissade kom Emil och sa "Emil osså kissa". Jag undrade om han ville sitta på toan och det ville han. Jag frågade flera gånger för jag trodde inte min öron! När jag satte honom på toan så koncentrerade han sig i några sekunder och sen kissade han! Vår lille plutt börjar bli stor. Sedan fick han rusa till pappa och berätta att han kissat på toan. Det blev även ett samtal till mormor där han fick berätta själv. Stolt kille här hemma.........

Skolförberedelse

 
Vi har en tjej här hemma som LÄÄÄÄÄNGTAR tills hon ska börja skolan. Med tanke på att hon inte har fyllt fyra år så förklarar vi att det kommer ta ett tag... Ibland leker vi skola här hemma, Jag sätter igång klockor som ringer på mobilen och då är det samling. Sedan förbereds olika saker och igår pysslade vi i skolan, hade fruktstund och sedan när vi skulle ha gympa med musik och dans så fick Agnes ett bryt så då slutade vi men fram tills dess så var det trevligt. 
 
 
Namnskyltar är viktigt. Agnes får kalla mig fröken och räcka upp handen innan hon pratar. Det sistnämnda är väldigt svårt för lilla pratkvarnen...
 
 
Precis som i riktiga skolan så finns det de barn som inte tycker skolan är rolig eller som gör som fröken säger. Då får man gå ut från "klassrummet" som idag var köksbordet....
 
 
Vem behöver skolan när det finns napp och snuse? Tvåårig gosse med napp för bäbisar (upp till tre månader). Han vägrar större nappar...lille plutt.
 
Jag försöker leka skola med Agnes och få henne till att intressera sig för bokstäver och kanske lära sig skriva sitt namn. Hon är helt ointresserad. Det kommer när det kommer.

För 11 veckor sedan...

 
då såg det ut så här.... Jag vet inte riktigt om jag läntar tillbaks. Svensk regnig midsommar. Barnen hoppade i vattenpölarna i sina fina kläder och midsommarkransar. Om 12 veckor börjar vi rota hysteriskt i förråden efter julstjärnorna. Det går fort nu! På tal om förråd så har vi en mus som har flyttat in i vårt garage...yiippeee...för jag är ju inte alls rädd för möss...inte alls.
 
Magnus jobbar ikväll och jag var hemma sent. Blev en timme med barnen innan det blev nattning. De var riktigt trötta och det slutade med bråk. Agnes kunde inte gå "för hon var så trött så hon måste rulla" vilket innebar att hon rullade på golvet från TV:n till badrummet men sedan kunde hon ju inte rulla upp på toan. Jag gav henne tre sekunder på sig att sätta sig på toan för annars skulle jag rulla in henne på hennes rum omedelbums. Jag hade köpt vars en godispåse till dem med pyttelite godis. Märkligt det där...de längtar tills de ska få sitt godis och sedan är det inte så viktigt. Jag fick avbryta dem när de kastade godis på varandra. Klistrigt godis på hela golvet så nu vet jag vad jag ska göra....
 
 
 
 
 

Var är handen?

I morse hörde jag ljud från den här lurvens rum och undrade vad som stod på. Vanligtvis brukar det skrikas "MAAAAMMA PAAAAPPA KOMMA UPP" vid halv sex tiden. Jag smög fram och tittade in genom dörrspringan och där låg han och sjöng "var är handen, var är handen? Här är jag, här är jag." om och om. Efter en stund smög jag in i hans rum och när han fick syn på mig blev han generad och rullade runt till magläge och gömde ansiktet i kudden. Lille gossen....vad fin han är.


Skånes djurpark



Det var ett tag sedan men nu är bilderna klara... Skånes djurpark. Ett evigt regnande. Mormor och morfar var också med i djurparken. Vilken lycka för Agnes som fick både testa en grävskopa, fick en ballong och fick köpa lotter med mormor (som hon dessutom vann en säl på!).
 
 
 
Det blev trots allt regnande grillad korv till lunch. Vi klappade djur och letade efter djur. Vissa klappade mer än andra. Emil hade lite tvångstankar och var tvungen att klappa alla djur som gick att klappa. Det fanns en hel del getter....
 
Igår var det träff med Skolinspektionen. Märkligt att det bara fanns utvalda föräldrar från den förskolan i Hovmantorp som alla är nöjda med. Vi vet ju att det inte varit helt friktionsfritt på andra förskolor men där fanns inga föräldrar. Undrar om de verkligen har tillfrågats!
 
I morse fick jag ett bryt. Först slog jag in sönder kaffekokaren så det fanns en halvliter kaffe i hela köket. Det blev en hel del svordomar... Jag och Magnus torkade kaffe på golv, väggar, köksluckor, i kökslådorna och på allt som låg i kökslådorna. Dessutom så blev det ju inget kaffe.... Sedan kom fröken Agnes upp och jag visade den fina gröna vinteroverallen som jag köpt till henne. Hon skulle verkligen inte ha en grön overall för grönt har pojkarna....jag blev tokig. Jag har köpt en fin (inte helt billigt) bra vinteroverall och hon vägrar prova den ens. Slutade med att jag skällde på henne och kallade henne otacksam unge, slängde upp overallen på hatthyllan samt informerade henne om att hon kunde stanna inne hela j-vla vintern. När jag skulle rusa till jobbet brukar vi alltid kramas hejdå. Även idag. Agnes viskade förlåt och sa att hon tänkte prova overallen i eftermiddag. Hon är ju så fin...och trotsig...
 
 

Fnissfröken

 
Idag hämtade jag barnen och det var en överlycklig Emil och en halvnöjd Agnes. Framsteg. Bättre än förra veckans dagishämtning. Väl hemma så ritade vi, käkade, bröt ihop och läste sagor. Jag, Natta och Agnes låg i våra sängar och turades om att läsa sagor (jag och Natta i alla fall). Agnes kan ju inte läsa men kom på att hon kunde hitta på. "Det var en gång en prinsessa som hette (sen hittar hon alltid på konstiga namn som vi aldrig kommer ihåg, typ Amnillie, Agvi osv men till slut fick hon ett riktigt namn)....Nathalie. Hon bodde i det höga slott...". Varje gång vi avbröt eller hon sa något fel så var hon tvungen att börja om och efter 5 minuter hade jag och Natta hört sagans inledning 10 gånger och då började hon bli trött och snurrade ihop det så Nathalie bodde i  ett högt träd! Sedan fnissade hon sådär hysteriskt som bara små tjejer kan göra. Fnissar de så på dagis när de hittar på bus? Jag kan tänka mig att de gör det. Härligt är det i alla fall. Varför slutar vi vuxna fnissa sådär hysteriskt? Vi lär oss hålla igen och bli sådär....vuxna. 

Äntligen en prinsessa!

 
Det tog sin lilla tid men till slut kom hon...prinsessan. Agnes har alltid varit väldigt förtjust i att rita men hennes alster har väl inte varit mycket att hurra förr...streck, streck, streck, streck. För väldigt länge sedan så gjorde hon en huvudfoting men sedan blev det inte mer och i söndags så kom den...första prinsessan. Den fick Alma och sedan har jag tjatat om att jag också vill ha en. Idag nästan hotade jag mig till en :) Kolla vilken fin prinsessa hon har ritat! Idag ritade hon och igår svalde hon en plommonkärna. Agnes kan allt.

Att stanna upp

 
Nu är vi inne i ekorrhjulet...måndag, fredag, måndag, fredag. Barnen växer, dagisfröknarna träffar barnen mer än vad jag gör, de lär sig en massa och jag är inte där. Ibland känns det märkligt. Vi skaffar dessa små vackra liv och sedan är vi inte med dem. Vi träffar dem varje morgon och varje kväll men då är det mest tjat och gnat om frukost, kläder, stress, tandborstning, matlagning, diskmaskin, tvättmaskin och allt det där. Vi ska prestera på jobb, ha städade vackra hem (där allt ska vara inrett och noga genomtänkt), maten ska var nyttig och helst ska det inte finnas några plastsaker i barnens rum (hur kommer alla gifter i plasten påverka dem?), vi ska träna, umgås med vänner, åka på semesterresor osv. Vad håller vi på med egentligen? För mig innebär allt bara ett enda dåligt samvete. Dåligt samvete för att jag inte hinner ringa kompisar, för att hemmet inte är rent, för att fönsterna behöver putsas, för att gräset är skyhögt, för att jag inte tränar, för att barnens rum är överfulla med plastleksaker, för pulvermosen, fiskpinnarna och korven, för att hemmet består av ett enda hopplock (vår stil är liksom....allt tydligen), för att vi aldrig kommer komma iväg på en långresa hela familjen och inte minst för att barnen glöms bort. Helt plötsligt har de somnat och då inser jag att ännu en dag har passerat och jag har bara rusat mellan olika måsten istället för att sätta mig på golvet och bara lägga pussel med dem. De är viktigast.

Första kalaset avklarat

 
Första kalaset är avklarat. Efter flera dagars längtan så var det då äntligen dags. Agnes började tjata innan frukost om kalaset, vilka kläder hon skulle ha, när vi skulle åka osv. Storasyster lockade hennes hår och hon kände sig så fin när vi till slut for iväg. I bilen på vägen dit utbrast hon "yippeee, jag ska på kalas" och efter en stund kom det..."vad göra man på ett kalas egentligen?"..... 
 
 
På ett kalas leker man, fikar (vissa mer än andra...efter tre tallrikar med glass sa jag stopp!), har fiskdamm, öppnar paket, tar av sig kjolen ca 15 minuter när man varit på kalaset om man heter Agnes, tar av sig strumpbyxorna, tar på sig prinsesskläder, gör egna masker som man får ta med sig hem, drar fram allt som finns i hela huset. Det var tio barn och det såg ut som om där varit minst 20 men det var förvånansvärt lugnt och tyst. Om man är mamma så avslutar man det trevliga kalaset med att boxa ner en fin ljusstake i golvet när man ska ta på sig jackan och naturligtvis så går den inte bara i sönder utan den går verkligen i tusen bitar. Suck. Förlåt.
 
 
Vår lilla gumma som ska ha kalas om två månader! 
 
 
De tre A:na, Agnes, Alma och Alice. De här tjejerna har hängt ihop ett bra tag nu och funkar bra, trots att de är tre. Härligt att se! 
 
Förutom kalaset så fick vi besök från Vimmerby idag, moster Gillan och Kent var här. Trevligt! Igår var det kanske årets sista dopp i sjön. Barnen kastade sig i sjön från bryggan medan jag och Magnus stod på bryggan och förundrades. Det var bara vi där...och ankorna som nog tyckte att vi störde dem. En härlig helg som gick alldeles för fort. 
 

Längtar mamma pappa

 
Första jobbveckan är avklarad. Morgonpromenader, lämna barn, jobba länge, hem, sova...fast igår när jag var på väg hem så blev det helt plötsligt promenad till stan och sedan satt jag och en kollega och njöt av vin i drygt en timme. När jag kom hem satt barnen och kollade på film där uppe och Magnus serverade dem lite fredagsmys. Jag försökte prata om hur dagis varit men det var inte läge. I morse när Emil vaknade så tog jag honom med mig och vi la oss i Agnes säng (som låg och tryckte i min säng i natt). Vi låg och pratade och jag frågade en massa om dagis men han ville inte svara så mycket. Det mesta var nej som svar. Sedan kom det....
-Längtar mamma pappa.
Det högg till lite i hjärtat men jag förklarade att mamma och pappa längtade efter honom när vi jobbade och att man får längta osv.
-Längtar mamma pappa hela tiden.
Aj, mitt hjärta. Jag vet att han är på det bästa dagiset som finns och att det är jättegullig personal men Emil är inte lika mycket dagisbarn som Agnes...inte än i alla fall. Emil tycker aldrig det är kul att lämnas även om han inte gråter så rusar han inte in och kastar sig över leksakerna. Agnes är ivrig och sa häromdagen "jag tycker faktiskt det är roligare på dagis än hemma..." (tack för den liksom). Emil blir lite tystare när det är mycket folk medan Agnes verkar tänka "ja, mer publik som kan titta på MIG". Så olika barn. 

RSS 2.0