agnesochemil

Gissa vem som inte vågade vara med på bild. Mycket skrik för lite ull sa kärringen som klippte grisen.

Skall bli spännande om det blir några kort över huvud taget.

Igår när Agnes skulle sova så ville hon att jag skulle ligga hos henne. Jag låg där ett tag och hon snurrade runt, runt. Efter ett tag började jag hosta och gick upp och tog hostmedicin. Agnes tjatade och ville att jag skulle lägga mig hos henne igen. Jag sa då:

-Om du lovar att inte kalla mamma, mamma, mamma i natt så ligger jag hos dig en stund till nu i kväll. Det är så jobbigt när du ligger och ropar på mig på natten så hela huset vaknar. Det är bättre om du går in och lägger dig hos mig i våra sängar.

Agnes lovade att inte ropa mamma, mamma, mamma.

Vad hände då kl 03 i natt? Jag vaknade av en tjej som ropade:

-Pappa, pappa, pappa.

Magnus gick in och la sig hos henne. Hon brukar aldrig vilja att pappa ska natta henne eller vara hos henne på natten så det var en stolt Magnus i morse....tills jag berättade bakgrunden.

Hon är inte dum vår tjej...såååå finurlig...och snäll.

Idag var hon med Emil när de var ute i sandlådan på dagis. Hon berättade nyss om en större pojke som tog hårt i Emils hand. Vi frågade om inte fröken sa till pojken. Nej, det gjorde hon inte men Agnes gjorde :)

En dag utspelade sig följande konversation här hemma.

-Mamma, jag vill gå ut på baltanen.

-Det heter altanen, Agnes.

-Nä, det heter baltanen.

-Jag vet att det heter altanen.

-Jag vet att det heter baltanen.

-Okej, men om du inte tror mig så tycker jag att du ska ringa och fråga mormor om det heter altanen eller baltanen.

Vi ringde mormor, pratade en stund och sedan förklarade hon för Agnes att det heter altanen. Vi la på.

-Men mamma, jag vet att ändå heter baltanen.

I rest my case.

Vi är ju så klart lite partiska men Emil är ibland så söt så det nästan gör ont. Hela hans personlighet gör honom ännu sötare. Han är så mjuk och gosig och sitter gärna i knät. Det bästa han vet är att få ligga i våra sängar. I natt kom först Agnes in i våra sängar och i morse så bar Magnus in Emil också. Där låg vi alla fyra och trängdes. Supermysigt. Agnes sov och i sömnen så letade hennes hand upp Emils hand som med glädje låg och höll henne i handen. De är fina våra barn. Emil har varit feberfri idag men äter inte riktigt som han brukar. Jag köpte en studsmatta idag som jag och Magnus försökte montera upp (visade sig att skyddsnätet var fel mått till...grrr....jobbigt att åka och byta). Emil var vår lille hjälpreda. Innan kvällsmaten hjälpte han pappa och duka bordet. I morgon riktar vi in oss på att jobba och ha båda barnen på dagis. Håller tummarna...

Även lillprinsar blir sjuka ibland och idag var det Emils tur. Jag hade sett fram emot en lugn dag, hemma själv, nerbäddad i soffan...min första feberfria dag sedan i söndagskväll men i morse visade det sig att det var Emils tur att få feber, hosta och snora. Han ville inte äta, inte vara hos sin mamma och var bara ledsen. Magnus tyckte han tog sig för örat och jag tyckte att han höll sig för halsen hela tiden så jag ringde till vårdcentralen för att försöka få tid för öron- och halskontroll. Lika bra att kolla bums för sen är det helg! Eller inte..det fanns bara en tid och Magnus hinner inte hem och jag är inte så pass frisk så jag orkar gå ner och ta bussen dit...phu! De är ju inte övertrevliga på det stället direkt och man känner aldrig att de "brinner" för att få dit några patienter heller... Sedan började jag tycka att han var svullen i pannan och han tog sig där hela tiden och då kom jag på att han sprang in i ett järnrör igår och damp i backen (jag såg inte vad som hände utan släppte ut barnen i trädgården medan Magnus tog på sig kläder). Idag såg jag var det var han slog sig...pannan! Då började jag fundera över om han kunde slagit i huvudet ordentligt och ringde Barnakuten i Växjö som alltid varit jättetrevliga...tills idag...surkärring...hon snäste och fräste och menade att som mamma så känner man om barnet är annorlunda! Jo, tack...det kände jag men jag visste ju inte om det berodde på att han slog huvudet eller om det berodde på att han fått vårt virus men annorlunda var han. Inte kunde hon ge några råd om vad jag skulle vara uppmärksam på men om läget förändrades (vilket läge?) så skulle jag ringa 1177. Tror inte det. Jag har pratat med 1177 två gånger den här veckan och de har gett olika svar på samma fråga. Det är ju själve fan att man ska behöva bli läkare också för att veta vilket som är bäst för barnen. En gång ringde jag förresten 1177 när Agnes satt och försökte få luft i sig där ute när hon kruppade. Jag ville veta om jag kunde ge Ventoline trots att hon tidigare fått Mollipect. Då började tanten (varför är det alltid bittra tanter som svarar?) fokusera på om Ventolinen var utskriven på Agnes för annars kunde jag absolut inte ge det till henne. Jag svarade att jag visste inte om just den flaskan var utskriven på henne men hon hade fått sådan medicin utskriven tidigare och jag kunde inte gå och kolla för jag satt med en treåring i knät som kämpade med andningen men det var inte viktigt och jag fick inte hjälp för hon ville veta vem medicinen var utskriven på... Grrrr....

Detta är mina barn och det är min oro när de är sjuka. Jag hade gärna sluppit ringa till alla surkärringar på vårdcentralen, barnakuten och 1177. De sitter där för att svara i telefon och de har betalt för det...mina skattepengar...och de har mage att vara besvärade, otrevliga, överlägsna och oförskämda. Jag ringer inte dit för att snacka väder....jag ringer för att jag är orolig för mina barn och det som kan tyckas tramsigt och hysteriskt för dem är uppenbarligen inte det för mig. Så små de är....telefontanterna.

I eftermiddags låg jag och Agnes nerbäddade i soffan på ovanvåningen och tittade på prinsessfilmer och Charlie och Lola. Svtplay har faktiskt mycket bra saker. Charlie och Lola handlade idag om hur Charlie planterade en tomatplanta och Lola satte ett frö till en blomma i en kruka men misslyckades hela tiden (för lite vatten, för mycket vatten, för lite sol, för mycket sol). Till slut lyckades hon och när programmet var slut så frågade jag Agnes om hon ville plantera något i en kruka. Jo, svarade hon. Jag vet ju att hon gillar tomater så jag föreslog tomatplanta! Hon tittade på mig och svarade "Nej, jag vill plantera en chokladblomma". Hahaha...hon älskar choklad precis som sin mamma.

Vilken sjukstuga vi har här hemma! Agnes insjuknade i feber i lördags och har varit dålig tills igår, då var hon pigg och var ute och cyklade lite med pappa. I natt kom det igen! Feber och hosta och vi får inte i henne någon mat direkt. Lilla gumman blir bara mindre och mindre. Hon dricker mycket i alla fall. Jag kände mig lite bättre igår kväll men vaknade i natt med frossa och 40,8! Snälla Magnus la blöt handduk på min panna och tryckte i mig en massa febernedsättande. Andra natten i rad med så hög feber. Första natten skulle jag hälla upp medicin till Agnes men skakade så jag inte kunde träffa de små medicinkopparna. Kollade febern och tja...det fanns ju en förklaring. Jag hoppas att det har vänt nu i alla fall och att både jag och Agnes slipper febertoppar i natt!

Emil försöker prata med oss. Vi förstår inte alltid vad han säger men det är ju så gulligt. Agnes heter Alli. Har ni hört något sötare? Emil pratar om farfar hela tiden. Vi måste snart träffa farmor och farfar! Det roliga är att Emil har varit förtjust i farfar sedan han var jätteliten och egentligen inte var förtjust i någon men farfar går alltid hem och sedan spelar han ju munspel! Idag var Emil inte på sitt bästa humör. Han har knappt ätit något och vi håller tummarna för att det inte är influensan på gång. Nu orkar jag inte mer!

Sötaste Natta var med mormor Lena i stan idag och kom hem med en minipåsklilja i kruka. Blomman var lite till Magnus och mest till mig eftersom jag är sjuk :) Finaste Natta! Hon kan verkligen överraska och är en riktig glädjespridare här hemma. Storebror Zacke var och spelade med bandet i Alvesta idag och de gick till final! Är Magnus stolt eller? :)

Så här pigg var du förra veckan. I dag har du sovit hela dagen, förrutom 2 timmar då vi var hos doktorn. Virus.

Den lille muke somnade i sin fotölj när han tittade på Teletubbies. Feber i kväll och ville sova tidigt.

Mamman har också 40 grader och är så spak.

Snart ger jag upp. Hon vinner klädkampen och får se ut hur som helst på dagis. Kl 05.40 i badrummet började hon tjatet om kläder. Jag gav henne möjligheten att själv få välja bland byxorna som fanns i lådan. Hon kom tillbaka med ett par röda strumpbyxor och en rosa sommarklänning. Jag informerade henne om att vi ska ha med ALLA strumpbyxor till Skåne varpå det blev en del djupa suckar men hon återvände till sitt rum och konstaterade att där fanns ju bara FULA byxor (sisådär 10 par!). Sedan började hon leta bland tvätten på tvättställningen som till hennes stora glädje var torr...fast de kläderna skulle ju också med till Skåne...djupa suckar igen... Till slut hittade hon ett par randiga tights och en randg tröja i helt andra färger som hon matchade med oranga strumpor. Magnus tycker att hon har ganska bra smak ändå....tja...hon var ju så himla fin i håret i alla fall nu när hon var nyklippt :)





Agnes har så roliga uttryck. I morse när jag sa att vi ska åka till Skåne i morgon vilket hon vetat ett tag men hon visste inte att det redan var dags så utbrast hon "VA? Menar du verkligen det?". I natt fick hon ett bryt för att jag inte ville ligga hos henne i sängen. Jag har jätteont i axeln och kan inte ligga i hennes säng men bad henne följa med in i våran men det skulle hon inte och pappa fick absolut inte ligga där. Det är inte roligt att ha den diskussionen kl 02.40 en torsdagsnatt. Agnes driver allting till konflikter snart. Trots är inte kul. Emil blev så fin i sin nya frisyr och den nya morgonrutinen är att han ska springa ut på trappan och krama/pussa mig hejdå när jag går till jobbet. Vilken härlig start på morgonen. Gosigaste Emil. Idag är det jag som hämtar dem på dagis och jag längtar redan. Det är så mysigt att hämta de små liven.

I morse kom förresten Agnes ut från sitt rum, stängde dörren (brukar hon aldrig göra), tittade på mig och sa "mamma, jag öppnade fönstret så jag får in luft i rummet för det var sååååå varmt där inne". Sedan tog hon bort lite hår från ansiktet (så där teaterlikt) och gick till spegeln.....

Barnen var hos frisören igår. Agnes blev jättefin och lille Emil klipptes knappt något. Han gallskrek. Idag var det dags för fortsatt klippning för jag tyckte att han fortfarande var alltför långhårig. Vilken panik. Han satt i mitt knä och skrek sig fördärvad. Jag har aldrig sett honom så rädd/arg/hysterisk och jag fick verkligen hålla i honom. Stackars frisörskan klippte hysteriskt och nu har vi den finaste lille gossen här hemma.

Finaste Agnes håller på med sina klädbyten och kl 05.40 igår morse när jag duschade så satt hon utanför på badrumsmattan och väntade. När jag öppnade dörren till duschkabinen sa hon "mamma, jag vill verkligen inte ha de byxorna du lagt fram..." Sedan kom tjatet...åååååh, vad synd om lilla Agnes som skulle ha de fula byxorna och som inte fick nagellack kl 06 på morgonen. Sedan blev det tofsar och diskussion om att ha/inte ha örhängen på dagis. På lördag åker vi till Skåne och firar morbror Danne.

Intresset för dammsugning är fortfarande stort i den här familjen. Förste dammsugare här hemma är Emil, bubblare på andra plats är Agnes (efter gårdagens beslut att själv ta fram dammsugaren!), delad tredje plats är jag och Magnus, sist men inte minst kommer Natta och Zacke som helst undviker allt som inkluderar ordet städning (även om Natta gjorde ett enormt ryck förra veckan!). När jag är hemma, som idag med Emil, åker dammsugaren fram varje dag. Köket, hallen och vardagsrummet om vi eldat i kakelugnen är alltid fullt med smulor, grus, aska m m. 

Igår var vi ute en sväng och jag blev helt full i skratt när jag stod och lyssnade på Agnes och Emil. Agnes skulle lära Emil cykla och hjälpte honom på med hjälmen och drog fram sin rosa trehjuling till honom. Sedan lyfte jag upp honom på cykeln och backade bort några meter för att kunna studera dem lite i smyg. Agnes utbrast "sååå lilla gubben, nu kan du cykla". Han tittade på henne men sa inget så hon fortsatte. "Kom nu lilla gubben. Upp med fötterna på tramporna." Hon satten hans små stövlar på tramporna och ställde sig framför cykeln. "Kom nu lilla gubben...ja, kom nu. Trampa nu." Emil råkade trampa pyttelite. "Jaaaaaa! Duktig Emil". Sedan klappade hon händerna hysteriskt. Hon kommer nog blir en väldigt engagerad mamma en vacker dag. Denna underbara tjej. Hon är så fin mot Emil så jag säger till henne ibland. Han behöver ju inte få sin vilja fram alltid bara för att han skriker så högt! Agnes håller inte alls med. Hon tycker det är jobbigt när han är ledsen och försöker alltid hitta hans napp, snuse eller rolig leksak för att göra honom glad. Nu måste jag nog gå in och lägga mig hos Emil lite igen. Underbar dag!

Agnes styr och ställer och när Alma gick från bordet sa hon till henne "glömde du inte säga något nu, Alma?"...man får skämmas :) Vad trevligt det är att bara träffas så här och låta barnen leka loss. Jag funderar på att dra igång ett föräldraråd som förhoppningsvis kan vara med och påverka om det behövs på Prästkragen. Om någon är sugen på att hänga på så hör av er! Om några veckor vet vi om Emil smittade ner några barn...lilla vattenkoppskillen!

Lugn och skön helg och om några timmar är den slut. Barnen sover på nätterna igen. Agnes vaknar och kommer in till oss eller vill att vi ska komma in och lägga oss hos henne men för övrigt så sover de. Ljuvligt. Emil börjar bli bättre och det har varit full rulle på dem idag. Det grävdes i sandlådan idag till barnens stora glädje. Emil är arg och blixtrar till på två sekunder. Han tror att det är saft och godis här hemma när han begär det...funderar på att utesluta allt "extra" för han förstår inte vårt lördagsmys....

Agnes och jag var på gympan idag och hon var helt överlycklig. Där fanns en tjej som tydligen går på hennes dagis, Majken, så det var ju extra kul. Ikväll var hon helt slut och nästan bad om att få gå och lägga sig. Bajseriet fungerar! Hon sätter klistermärken i ett belöningssystem som jag gjort och efter 25 klistermärken ska vi till Leos lekland. Idag har hon nog bajsat fem gånger! Hon är inte dum... Hela förmiddagen ägnades åt utrensning på barnens rum. I morse gav Agnes mig långfingret utan att veta om det. Hon räknade dagar och räckte upp långfingret (onsdag) och sa "den här dagen menade jag, mamma". Jag och Magnus skrattade nästan ihjäl oss...jag vet...tråkig humor men det såg faktiskt roligt ut.

Äntligen har vi kommit fram till hur vi ska lösa allt i groventrén med förvaringen. Jag har planerat färdigt Agnes rum så nu vet jag hur det ska se ut. Vi vet sedan länge vilken soffa vi vill ha och soffbord har jag en inre bild av...finentrén vet vi nog också hur det ska bli. Nu ska vi bara vinna på lotto! :)

Nu sitter jag nersjunken i soffan med en kopp kaffe och tittar på femmilen. Underbart. Agnes sitter där uppe och tittar på Pippi och njuter av en karamellask, Emil sover och Magnus är ute och promenerar. Vilken dag! Eller det började redan igår. Vi jublade över att huset nästan såldes men sedan blev det inget ändå. Usch vad jobbigt det är! Barnen var uppe ganska länge och vi hade det lugnt och skönt. Magnus har med hjälp av lera tidigare visat Agnes varför hon måste bajsa varje dag (lerklumpar som till slut blir en tennisboll om man inte bajsar ut de små lerplupparna varje dag) och i morse var det mycket fokus på toabesök. Hon vägrade och gallskrek och samtidigt så hade hon ont i magen. Bedövningssalva inhandlades och efter ett tag kom det. Hon var jättenöjd. Phu...ett problem mindre. Emil börjar bli bättre och är rastlös. Jag har långpromenerat och lyssnat på ännu en av P3:s dokumentärer. De är riktigt bra! 

Många roliga kommentarer nu...när hon satt och tittade på filmer på sig själv när hon var yngre (ca ett halvår yngre!) så utbrast hon "Guuud, vad söt jag när jag var liten!!". Jag svarade att hon var jättesöt när hon var liten men att hon är sötare nu fast det trodde hon inte riktigt på...

Igår vid kvällsmaten hade hon fått ett utbrott och åkt in på rummet. Där kastades kritor och allt möjligt så när jag kom hem från kvällspromenaden såg rummet ut som ett bombnedslag. Snälla Natta hjälpte Agnes och städa sitt rum och det blev superfint. Sedan hjälptes de åt att städa Nattas rum. De har kul tillsammans de där två systrarna och Natta är helt underbar med sitt enorma tålamod och ork. Först är hon i skolan hela dagen och sedan kommer hon hem och busar järnet med de två småsyskonen! De älskar henne! I alla fall så när Agnes skulle lägga sig på kvällen så blev hon själv förvånad när hon kom in på sitt rum och stannade upp och sa "Guuuud, vad fint jag har på mitt vom (rum)!". Hon såg så förnöjd ut den lilla tullan....

Eller hur? Den kommentaren fällde Agnes en dag när vi var ute och busade i skogen och sedan gjorde hon så här. Snälla ögon? Nja, galet glada ögon kanske :) Idag när Magnus kom hem ville jag nästan rusa in och lägga mig under täckte efter denna annorlunda dag men i stället blev det en låååång promenad. Det hjälpte. Toan har städats flera gånger (hon har lyckats kissa på golvet där inne TVÅ gånger och bajsat en gång), Agnes har duschat tre gånger, två maskiner tvätt, dammsugning, matlagning, bärandes på vattenkoppskille, trotsutbrott, tjat och att gå och bajsa när det varit mycket aaaj, min mage. Om mindre än en timme sover jag! Min första VAB-dag...en dag att minnas :) Nya tag i morgon.

Just det, det har varit lite pyssel här hemma. Agnes och Emil satt och ritade vid köksbordet. Vad mysigt det är när de gör saker tillsammans. Sedan satt Agnes och klistrade och tejpade och fixade en bok till morbror Danne eftersom han snart fyller år. Ikväll låg de bredvid varandra i soffan och tittade på datorn. Emil fick peka på vilka Teletubbiesfilmsnuttar han ville se på Youtube och så startade Agnes filmerna. Hon börjar behärska vår bärbara dator! Efter ett tag hade hon lyckats hitta "gummy bear". Hon ääääälskar den. Jag är hyfsat trött på den...

Eller vänta...det är kanske bara en av dina tretusen vattenkoppor... Vilka härliga dagar vi har här hemma. Emil är full med kliande vattenkoppor och igår var han febrig också. På kvällen vaknade han var tionde minut så till slut lyfte vi in honom i våra sängar. Då låg han och kliade sig fördärvad så till slut gick jag upp och gav honom Tavegyl. Agnes var orolig och sprang upp från sängen och ojade sig eftersom hon inte hade bajsat på tre dygn. Hon fick lactulos men det hjälpte inte. I morse kunde hon knappt gå. Hon är inte förstoppad men vägrar bajsa eftersom hon är rädd. Vi har testat prata, lugna, skoja, läsa böcker...hota (till slut kommer bajset ut genom munnen i stället kanske!) men hon får panik när hon känner att bajset är på väg. Till slut fick hon microlax och det hjälpte inte! Hon knep ihop. Efter några timmar började hon läcka lite och strax innan lunch bajsade hon lite på toan men vad hjälpte det för nästa gång hon blev bajsig så blev något fel igen och det var bajs på hela toan. Duschning av Agnes samtidigt som Emil stod och skrek i sin säng för att han ville absolut inte somna. Idag är ingen bra dag....och nu kissade hon ner sig....

Sådana här dagar vill du helst att man bär omkring dig och bara gullar med dig hela tiden. Du har feber och vattenkopporna kliar så mycket. Bilden är från när du är nybadad. Du var dödstrött vid tio i morse och somnade trots att du tidigast brukar somna 11. Tjugo minuter senare vaknade du och har inte sovit på hela dagen. Men du somnade nu vid kvart i sju. Pappa är nästan lika trött som du var. Du har velat titta på tutu på datorn. Tutu är brandbilar med sirener. Fast i kväll sa du polis så vi kollade på lite polisbilar med.

Vi har byggt med Duplo i dag med, det gillar du och storasyster.

Ni bygger bra tillsammans. Fast denna bilden är från förra helgen.

Igår var mamma på utvecklingssamtal på dagis. Det gällde Emil. Vi pratade inte om samma barn. Han är så lugn och fin på dagis. Inget knuffandes, inget knipandes/rivandes eller dra i håret. Han klipper inte ens till någon och blir aldrig arg! När jag berättade om hans humör och vansinnesutbrott hemma så trodde nog Lea inte riktigt på mig. Han älskar när de sjunger, läser sagor, flanosagor, måla med färger, köra med bilar, åka rutschkana, han lägger sig på madrassen när de ska sova och han äter när det serveras mat. Där ute så brukar Agnes rusa fram till Emil och då gräver de oftast i sandlådan. Agnes är glad för sina fröknar och har gärna koll på var de befinner sig. Favoritsången är Kalle Anka (Kalle Anka satt på en planka, ropade så här, mamma, pappa, se så stor jag är). Lea berättade att Emil även sjunger mormor och morfar istället för mamma/pappa....då fick jag ju berätta att vi sjunger så ibland här hemma :)

Nu har den lille vattkoppan( eller som Agnes skulle sagt )den lille gubben som har vattenkoppor vaknat.

Pigg som en mört och så glad att stora syster Nathalie har kommit hem. Just nu märks det inte att han är fuk.

Snart skall pappa hämta Agnes då blir det full fart på riktigt här hemma igen.

Idag när jag hämtade på dagis så pratade jag med Emils dagisfröken om att det var konstigt att Emil inte fått några vattenkoppor eftersom det var mer än två veckor sedan Agnes fick sina....hepp...när vi kom hem och jag bytte blöja på honom så hittade jag en liten vattenkoppa under hans mer privata delar. Sedan hittade jag några röda plitor till som kanske kan vara vattenkoppor men han är så torr i huden så jag trodde att det kanske var lite torrhetsprickar eller liknande....men nu undrar man ju.... Ikväll kändes han lite febrig också. Magnus är hemma två dagar nu och sedan tar jag två dagar. Vi får väl se hur länge han får vara hemma från dagis. Lille mjuke gossen trivs äntligen på dagis. Han grät inget i morse när vi lämnade honom och innan vi åkte dit så frågade jag om han skulle till dagis idag och träffa Lea och Mia.... -Jaaa bruuuuum, svarade han. Vi åker alltid bilen till dagis. Idag fick jag se hans konstverk. De hade målat med färger och han hade älskat det.

För att få rätt med Agnes mage köpte jag idag en bajsbok (tänk att det finns barnböcker om bajs och förstoppning och allt....) och sedan köpte jag en massa kiwi och päron samt katrinplommonsjuice. Juicen gick hem och sedan mumsade Agnes och Emil på kiwi tills det blev ett hiskeligt liv. De började gallskrika båda två. Agnes skrek för att hon hade ett sår på munnen och det sved av kiwin. Emil skrek för att det sved på tungan och det kändes antagligen strävt och obehagligt. Han ville i alla fall ha hushållspapper som han torkade tungan med men det hjälpte inte. Det slutade med att jag försökte få i dem macka och katrinplommonsjuice för att få bort svidet. Det blir inte kiwi här hemma på ett tag...

Jag har lagt fram kläder till Agnes tills i morgon. Blommiga tights och blommig klänning som hon fått av Bibbi. Jag hörde jubel från rummet och sedan sprang hon ut och kramade mig. Kommer jag någonsin kunna lägga fram ett par jeans igen? Älskade trotsande Agnes....det är inte helt enkelt här hemma med alla konflikter men allra jobbigast är det för dig.

Bajsboken? Det var nog jag som skrattade mest... :)

Det finns dagar och sedan finns det dagar....den här dagen lär vi ju inte glömma. Vi har haft ett bajsproblem idag. Agnes var hård i magen i fredags och grät när hon bajsade. Sedan har hon inte velat bajsa mer och idag har det varit katastrofalt. Hon har sprungit och pillat sig i rumpan, varit ledsen, vägrat sätta sig på toan och till slut kunde hon knappt gå så ont hon hade. Det blev bad i baljan för en timme sedan....och då kom klumparna ut till slut och hon kissade tydligen samtidigt. Förtvivlad Agnes och samtidigt slängde Emil i två nappar och sin snuse i bajsvattnet. Det luktade....inte gott....och Agnes grät. Emil sprang och hämtade fler saker som han ville slänga i vattnet och det var allmänt kaos. Upp med Agnes som stod och frös utanför duschen medan Magnus fiskade upp bajs och alla leksaker. Jag började tvätta snusen i maskinen och fick hålla Emil borta. Det var en lättad Agnes sedan... Hon var så rädd när vi till slut tvingade henne till toan (då var hon så bajsig så hon kunde knappt gå!) så hon skakade i hela kroppen. Fruktansvärt. Har aldrig sett henne sådan och jag fasar redan för hur det ska bli i morgon....

Våra guldgrävar barn..... De kommer definitivt härja i sandlådan hela sommaren. De älskar det...

Det blev ingen gympa idag heller....hon kunde inte låta bli att skrika ut sin ilska (för att hon inte fick ha sovfilten vid middagen i stället för byxor, shorts, klänning, tights tja vad som helst faktiskt) trots att jag sa att om hon skrek så att Emil vaknade så blev det ingen gympa. Han vaknade. Då skrek hon för att det var ju inte alls så att han vaknade för att hon skrek!! Sedan skrek hon för att det inte skulle bli någon gympa. Sedan skrek hon för att hon ville vara utan overall när hon skulle gå ut. Sedan skrek hon för att hon fick ha regnbyxor i stället för overall. Sedan skrek hon för att jag inte skulle med ut....phu...men så här söt och fluffig var hon i håret i morse.

Våra mästerverk från i lördags. Barnen älskar att göra cupcakes...jag med.

Nu kom de precis hem, barnen och Magnus. Jag var ute och letade efter dem innan (cyklade till och med en runda) men hittade inte dem. De hade gått ner till Gökaskratt. Det är jääääättelångt. Lille Emil hade gått hela vägen! Han kommer nog sova gott i natt...Agnes med!

I morse tittade Agnes på mig och frågade om mitt huvud höll på att spricka. Först förstod jag inte vad hon menade men sedan pekade hon på min panna....jepp, det var mina rynkor i pannan hon menade...tur att man kan skratta åt eländet för jag började verkligen gapskratta.

De är så fina mot varandra...oftast! När vi gick hem från Gökaskratt så satt de och höll handen i vagnen. Mammas hjärtegryn! Agnes gick precis runt och var ledsen (eftersom hon är hård i magen och inte vill bajsa) och Emil gick fram och kramade henne flera gånger. Agnes tröstar ofta Emil när han är ledsen men detta var första gången jag såg han trösta trots att det inte var han som var orsaken...

Förresten, innan vi gick till Göka så stod jag och slängde på lite mascara. Agnes stod och tittade. Efter några sekunder kom det...

-Vad gör du mamma?

-Sminkar mig.

-Varför det?

-Jag försöker göra mig lite fin.

-Varför det, du ska ju inte på bal......eller hem till någon...?

Just det...

Vi är inte överens i vår familj. Emil anser att det är morgon kl 04.30. Det tycker varken jag eller Magnus. I morse lyfte Magnus över Emil i våra sängar, vilket faktiskt aldrig brukar hända!, och vi trodde att vi skulle kunna sova i drygt en timme till MEEEEN så fel vi hade. Emil rullade över till mig och gosade och kramades och viskade "maammmaa" så jag bara njöt och kramade den lille lurven. Han är ju så pappig så när jag väl får chansen att gosa så gäller det att passa på.....även om klockan visar på 04.30. Trött mamma idag!



Det är mycket strider där hemma nu. Emil pratar ju inte så mycket men vi förstår vad han menar ändå...
-Nej, det blir ingen apelsin till frukost.
-Nej, det blir inte mer ketchup (efter det att han har tryckt i sig runt 1 dl ketchup till tre pommes).
-Nej, vi dricker inte saft till frukost.
-Nej, det blir inte mer TV nu.
-Nej, vi kastar inte mat på varandra här hemma.

Antingen så tror Emil att vi inte förstår vad han vill ha eller så blir han förbannad bara för att han inte får som han vill. Oavsett vilket så blir han explosionstokig på två sekunder och då åker allt i golvet, tårarna sprutar, han skriker och det gäller att ducka om man inte vill ha en mackbit på kläderna.

En sådan morgon så känns det helt ok att gå till jobbet faktiskt....

Morgonen var verkligen inte lugn och fin och alla var nöjda. Nej, i stället hade vi en gallskrikandes Agnes i 30 minuter (kan ha fortsatt, jag gick till bussen) för Magnus hade tagit på henne ett par jättefina (tycker vi) svarta jeans. Det var så mycket drama där hemma. Jag gjorde inte saken bättre när jag filmade henne... Jag väljer dock att inte lägga ut den filmen här :) När jag skulle gå hemifrån hängde hon i mitt ben och ville inte släppa taget. Detta kan vara dagen då jag köper fem par joggingbyxor till henne....




Emil kallade "maaammma, maaammmma" kl 05.30 i morse. Det händer inte så ofta för det brukar kallas på pappa så naturligtvis rusade jag in och tog upp honom. Han är illpigg 2 sekunder efter han har vaknat. Jag bytte blöja och sedan ville jag gosa. Det ville inte han. Emil ville till pappa och sedan ville han ha gröt. Fort ska det gå!