Sista utvecklingssamtalet

Igår hade jag sista utvecklingssamtalet gällande Agnes på Prästkragen. Vemodigt. Vilket fantastiskt jobb personalen har gjort med barnen. Jag berömde dem och sa att jag var oerhört tacksam. Agnes fröken berättade att Agnes är en härlig tjej som tar ansvar, inte minst när det kommer nya barn till gruppen. Hon är oerhört lyhörd och social. Agnes kan leka med kompisar och sedan lämna för att ta hand om t ex tjejen från Thailand som precis har börjat i gruppen. Hon har gått från att vara en bestämmande dam till att lyssna och anpassa sig, ibland nästan för mycket! Jag är så stolt över den här tjejen och när jag tänker på hur fin hon är så känns det nästan som om mitt hjärta ska spricka. Fröken berättade att gruppen är fin tillsammans och att de är 13 barn som lämnar till förskoleklass nu och att hon trodde att hon aldrig skulle få uppleva en så bra grupp igen. Barnen låter leken styra och inte vem som leker med vem. En dag hade Agnes, Lova och Alma kommit till fröken och förklarat lite förnuftigt "Vi är lite osams och klarar inte av att lösa det själva". Fröken hjälpte dem men det var inte helt enkelt och slutade med att Agnes bestämde sig för att leka själv i stället :) Lite senare kom de tillsammans och förklarade att nu var de inte osams längre....dessa tjejer. Jag önskar att alla barn får en sådan härlig start och förberedelse inför skolan. Till förskoleklassen kommer barn med oerhörd leklust, kamratskap, viktigt med regler/rätt/fel, man reder ut saker, ansvarskänsla osv. Fina, fina Agnes.

Att vara modig

Emil är höjdrädd så att stå högt uppe på en stor sten är jättemodigt. 
 
Igår var jag på utvecklingssamtal för Emil. Vi vet inte vad som har hänt men något är det. Emil har gått från att vara en lite rädd och blyg kille till att ta för sig och prata på ganska friskt. Han har hög integritet och pratar inte med vem som helst om vad som helst (t ex så vägrar han låta dagisfröknarna torka honom i rumpan när han har bajsat....fast är inte det ganska naturligt egentligen?!?). Emil leker med de barn som finns tillgängliga och det spelar inte så stor roll vem det är, han funkar med alla, och när det blir för många eller för stimmigt så går han undan och sätter sig själv och ritar t ex. Emil äter, pratar och säger ifrån om han inte vill göra något. Eva hade varit med Emil och Johanna i blomsteraffären och de två små hade pratat hela vägen dit och hela vägen hem. I blomsteraffären fick de välja blommor och Emil valde glatt en gul. Han älskar ju färgen gul. När de är ute på gården så verkar han inte ha så stort behov av Agnes längre men hon verkar ha koll på honom (jag tror att hon känner att hon ansvarar för sin lillebror <3 och vill kolla så att han är ok). När de läser sagor så brukar Emil ha lite myror i benen. Vid matbordet hade de fått dela på Emil och två till eftersom det var ett himla pratande! Emil, pratande?!?
 
I natt sov han i min säng. Finns det något gosigare än att vakna i ett kallt rum och känna den lille varme lurven nära. Han är så gosig våran Emil och jag kan inte titta mig mätt på honom.
 
I kväll är det dags för utvecklingssamtal för Agnes. Hennes sista innan hon flyttas över till skolan. Usch vad jobbigt det känns. Lilla fina Agnes med ett hjärta av guld. Igår hittade jag en teckning och hjärtan i brevlådan samt texten "tel lenda fron agnes". Goa ungar vi har och jag längtar nästan ihjäl mig efter dem. Igår morse ringde Magnus för Emil ville att han skulle ringa mamma och säga att han längtade efter mig. Vi glömde kramas på morgonen och det gillade han inte....
 
 

Lite gammalt...

 
 
Jag är så stolt. Agnes har ett jäkla humör och skriker både det ena och det andra men hon har ett stort hjärta. Magnus berättade att en dag när han kom till dagis så var det några fröknar (som inte är Agnes) som hade sagt till honom "åh, är Agnes din flicka. Var stolt över henne.". Sedan berättade de att Agnes tog hand om den nya thailändska flickan jättemycket och att hon gick och höll om henne på gården osv. Flickan kan inte ett ord svenska och Agnes har redan berättat att Sara ska lära henne några thailändska uttryck så hon kan prata med flickan. Det värmer i mammahjärtat. 
 
Vi pratar mycket om att vara snäll och att välja bort "taskig" lek. Sedan har hon en kanonförebild i Natta. 
 
Emil har börjat rusa in till grannbarnen och leka. De börjar bli stora nu. 
 
I morse vaknade jag av att de satt och viskade till varandra i soffan. Finns det något underbarare än att vakna av att de sitter tillsammans och pratar och att sedan krypa ner i soffan med dem och bara ta det lugnt. Lördag.
 
 
 
 

Malmö

Förra helgen bodde vi på hotell i Malmö. Magnus fick det av mig i födelsedagspresent och barnen var väldigt uppspelat. På fredagen började vi med att gå bort till Systrarna Grene och jag handlade bl a slime till barnen. Smart drag. Barnen var sysselsatta med det hela helgen och när vi lämnade hotellet på söndagen så fanns det slime precis överallt, bord, stolar, golv, sängar... De kommer aldrig få ha slime här hemma!
 
Vi hade ett familjerum. Det var stort och rymligt med kök och rejäl lekyta. Scandic är helt okej!
 
När man är i Malmö gäller det att ha attityd :) Fast jag kände verkligen att Malmö har förändrats. För 20 år sedan tyckte jag att Malmö var tråkigt, grått och väldigt många dryga människor. Nu möttes vi av en stad som visade upp sig från sin bästa sida och människor log mot varandra. Jag hade absolut kunna tänka mig att flytta dit.
 
På lördagen började vi med en tur på stan och sedan gick vi till Möllevångstorget. Där satte vi oss och tog en öl och tittade på allt liv och rörelse. Emil gillade det. 
 
 
Sedan gick vi till Folkets park och det gillade barnen. En stor lekplats och en fontän. De tjatade och tjatade och jag sa "bada fötterna bara". Det gick sådär....
 
Helgen var jättemysig men nästa gång åker jag och Magnus dit utan barn så vi kan hänga lite på Lilla torg och shoppa.
 
 
 
På söndagen var vid Turning torso och Ribban. Sedan besökt vi Teknikens och sjöfartens hus och det kan jag verkligen rekommendera. Vi körde in till Lina och Peter i Lund och barnen lekte konstant i några timmar. Agnes hade längtat efter Edith. När vi körde hemåt svängde vi in i Hässleholm och käkade pizza. Emil åt pommes och när jag bad honom läsa på ketchupflaskan så lästa han F E L I K, Felik. Han trodde att x var k. Ungen läser. Han kan mycket mer än vad vi tror.... Helgen avslutades med kaffe hos farmor och farfar och när vi väl kom hem vid halv tio på kvällen var det en trött familj med högsta gräsmattan på gatan. Vi vann :)
 
 

Älskade arga Agnes

Vad stora de börjar bli våra barn. Till hösten börjar de förskoleklass! Jag var på information på skolan igår och blev imponerad. Skolan i sig är ganska mörk och dyster men de har verkligen gjort det bästa av situationen. De blir tre förskoleklasser och det är 13-15 barn i varje klass. Skolan har förskoleklass samt åk 1-6. Ingen klass hade 20 elever utan det verkar vara ganska små klasser och det tror jag är positivt. Agnes ska gå varje dag från kl 08-12.15. Sedan blir det fritids. Hon kommer gilla det här.
 
Jag undrar dock hur det ska bli för Emil. Han har ju haft Agnes nära till hands hela tiden och nu kommer hon inte längre vara där. Jag vet dessutom att Emil brukar hänga med Agnes och hennes kompisar när de leker ute på gården så vi får väl se. I morse ville han dessutom inte alls gå till dagis för Linus vill inte leka med honom längre. Linus leker med en tjej i stället så Emil har börjat leka med Albin och någon anna tjej men allra helst så vill han nog leka med Linus :)
 
 
I helgen hade vi Alice hemma. De gick i klackaskor och använde läppglans. Alice och Agnes hamnade i samma förskoleklass och kommer säkert ha väldigt roligt tillsammans.
 
Igår när jag kom hem så låg den här lappen och väntade. Där ska stå:
VI ÄR VÄRLDENS BÄSTA FAMILJ. TILL LINDA.
Jag tycker också att vi har världens bästa familj och allra bäst är det när vi har även de stora barnen. Vi är halva utan dem och jag fasar redan för när de ska flytta hemifrån. 
 
Agnes är så go' och så arg. Mycket syskonbråk för tillfället och det blir inte bättre av att jag för tillfället är superstressad och har mycket i huvudet både på jobb och privat. Jag brukar alltid sova som en stock men nu är det snurrigt och oroligt i hjärnan vilket inte gör saken bättre. Allt ska hinnas med innan semestern. Helt sjukt. 
 
På torsdag kommer i alla fall min barndomskompis Angie till oss och ska sova över. Gud, vad det ska bli roligt att träffas!!!! 

Lekplatsbus

För en månad sedan var barnen med Magnus på en lekplats i Lessebo. De har roligt tillsammans även om de har börjat bråka en hel del hemma. Det är väl en syskonfas och bråket är antagligen utvecklande men hujedamig vad det är jobbigt.
 
Idag ska de på utflykt med dagis och väskorna packades i morse. Spännande! 
 
I helgen ska vi åka till Malmö och sova på hotell två nätter. Lyxigt. Skönt att komma iväg lite mitt i kaosmånaden. Maj är helt hysterisk både på jobb och privat. 
 
Emil fyller snart år. Lille lurven. Mamma har köpt en ironman-dräkt till honom som han kommer älska. Av oss får han en ny surfplatta, lite böcker, en cykelhjälm och sedan måste jag hitta på något mer. Emil önskar sig även en hulken-dräkt, pilbåge, gevär (långt med tvåpipor...tydligen viktigt), figurer i barbiestorlek ironman, spiderman, hulken, batman osv, han behöver inga kläder förutom linne och kalsonger. Dinosaurier går också hem. 
 
Vi har börjat spela Wii hemma. Jag köpte tre begagnade spel i söndags så nu står vi och dansar framför TV:n på kvällarna. Emil spelar helst spelet där man skjuter :)
 
Emil har börjat bokstavera. Är det inte väldigt tidigt? Han har kopplat att om han lär sig skriva så kan han söka fram vilken film han vill på surfplattan så i helgen satt han och ljudade/skrev S-U-P för att hitta superman. Unge! 
 
 
 

Kompisar

Det är mycket lek med kompisar nu. En dag var Ebba här och de hade hur kul som helst. Nu är Alice här och de har precis käkat våfflor. Emil tar alla chanser att dra till sin kompis Linus. 
 
Igår var det gympauppvisning. Det var helt underbart att se dessa tjejer tillsammans. När de vandrade ut till publiken så gick Alma och Agnes tillsammans (oväntat)... och sedan såg jag hur Alma, Agnes, Lova och Molly bara fnissade hela uppvisning. Livet lekte och de har roligt tillsammans. Emil fick syn på sin kompis Noel och de gjorde kullerbytter och hade en egen uppvisning. 
 
Maj rusar på och snart är det sommarlov. Om det inte är fint väder hela sommaren så att vi kan hänga på Göka så kommer det krävas inbokning av kompisar för att få nöjda barn. 
 
De börjar bli stora!
 

Kusinerna

 
 
De här tre lekte i ca 8 h i lördags och hade hur kul som helst. Jag rensade garderober och Magnus drog till Diö och träffade föräldrar och bror. I sommar ska vi åka till Daftö camping allihopa och vi ska för första gången tälta med familjen. Det kan gå hur som helst. Jag och tält liksom men vad gör man inte för barnen. 
 
Emil har ett nytt uttryck hemma.
- Maaaamma, jag är färdigsketen! 
Jag gillar det.
 
Igår var Agnes på skolan och träffade sina nya klasskompisar och sin nya fröken. Usch vad det känns konstigt. Det var ju inte så länge sedan hon skolades in på dagis och nu ska hon börja förskoleklass. Jag vill stanna tiden. För tillfället är min hjärna full med tankar om vad som är viktigt. Vad håller vi på med alla människor egentligen. Livet passerar och vi stirrar på våra telefoner och jobbar och läser inredningstidningar. Vi jagar mat som är billig i stället för bra. Vi har bara ett liv, kanske kort, och så ägnar vi vår tid åt att jobba och göra en massa oviktiga saker i stället för att leva. Tänk så mycket pengar vi lägger på att förnya våra hem, bygga upp fasader om våra fantastiska liv osv i stället för att göra saker med de vi tycker om. Märkligt. Hur kunde vi alla bli så lurade? Är vi bra förebilder för våra barn? 
 
Jag tänker oftast att jag och Magnus är dåliga på att umgås med folk (som inte är våra släktingar) och att vi inte har vänner med barn i samma ålder som Agnes och Emil. Samtidigt så känns det som att när skulle vi hinna med det? Om vi tittar på ett år bestående av 52 helger så har vi nästan 20 födelsedagar i våra släkter som ska firas, 1 jul, 1 påsk, 1 midsommar, 1 valborg, 1 nyår, vi har lite övrig smått och gott (dop, bröllop, övriga fester), vi har våra familjer på avstånd och åker kanske ner  6-8 helger till Skåne, 6-8 helger i Diö (brukar dock inte sova över men det händer), semesterveckorna som ägnas åt diverse grejer, 1 helg brukar jag vara i Sthl, 1 helg till mötet i Ystad osv. Det blir inte så många veckor över! Egentligen är jag nog ganska nöjd :)
 
 
 
 
 
 
 

Tittut

Lite gamla bilder. Nu är alla overaller nerpackade och vi har fått liiiite mer plats i hallen. Livet rusar förbi och idag bestämde jag mig för att plocka bort facebook från mobilen. Dags att bli lite mer närvarande. Nu ska jag bara försöka få med min sambo på tåget.... :)
 
Igår var det familjekväll på Agnes dagis. Vad roligt det är att se barnen tillsammans. Det är en härlig grupp. Emil började leka med Albin och de hade jättekul. Skönt att se Emil våga rusa iväg. Vi fikade på dagis och Agnes var väldigt nyfiken på vad alla andra hade med sig.... 
 
Igår somnade alla i sina sängar. Agnes kom in till oss någon gång i natt. Emil kom in vid fem-tiden och ville att jag skulle flytta mig. Jag gick in och la mig i hans säng. När jag gick upp 40 minuter senare så hittade jag Emil sovandes i soffan. Han ville ligga i mitten och där låg Agnes så han lyckades väl inte trycka ner sig mellan henne och Magnus och då tjurade han ihop. Jag gillar att barnen kommer in till oss på natten. Det är så mysigt att vakna tillsammans på helgen och jag har lärt mig att somna om på två sekunder. 
 
 
 

Första loppet

 
Den 1 maj hände det. Barnen deltog i tidningslöpet i Växjö. Vilken folkfest det var! Vi stod i en kö som var flera hundra meter och sedan fick barnen t-shirtar och sprang tidningslöpet. Emil bröt ihop eftersom Agnes sprang före och då stannade hon och tog Emil i handen och hjälpte honom. Hon fick springa loppet en gång utan Emil sedan. När de sprang i mål fick de diplom. Rolig grej. Nästa år får Agnes springa ett riktigt lopp och det kommer hon att älska. Emil kommer nog aldrig springa där igen...
 
Emil har börjat leka hos Linus. De är för söta tillsammans. På valborg såg jag hur de tittade på varandra men var lite blyga båda två men sedan de väl börjat leka så hade de hur roligt som helst. Linus vågar inte riktigt komma hem och leka hos oss men det kommer väl. Emil cyklade hem till Linus en dag utan att vi visste om det! Han tar sig sina friheter. I samma sekund som Emil vaknar så börjar han tjata om Linus. Vad härligt det är att han en bästa kompis. 
 
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0