Han gillar sin mamma också...lite.
Den här gossen har äntligen blivit mammig. Han var mammig så länge jag hade mat i brösten och i samma sekund som han tog flaska valde han även pappa. Det har varit pappa 100 % nu i flera år. Pappa ska natta, pappa ska fixa osv. Men nu, nu är jag också okej. Han vill att vi turas om med nattningen och han kryper ofta upp i min famn och vill bara gosa och jag bara suger åt mig varje droppe av kärlek, Igår när jag kom hem så kom han springandes och ville visa sitt märke efter getingsticket. Jag tittade på märket och frågade hur det kändes osv. Helt plötsligt sa Emil:
-Men mamma, kan vi inte bara gå in och lägga oss i era sängar och prata lite.
Klart vi kunde. Sedan låg vi där och pratade och kramades en stund.
Mjuke.
En kväll när jag nattade Emil hade vi rap och fiskalas. Vi skrattade båda så vi kiknade och det kanske inte är helt ok av en blivande 44-åring att tycka att fisar och rapar är kul men nu råkar jag tycka det...och Emil med.
Oj, vad långt hår hon börjar få. Agnes är bra på väldigt många saker men det finns en sak hon inte kan. Äta ordentligt. Hon slabbar med fingrarna och kan inte använda kniv och gaffel ordentligt och hon har ofta ketchup i hela ansiktet och på kläderna. Tokfia. Men när jag nattade henne och vi pratade om det så konstaterade jag att hon är väldigt bra på många saker, läsa, skriva, fotboll, omtänksam, koka kaffe, hitta på saker, skrika, simma osv. Det där med bordsskicket kommer kanske.
Just nu är det semesterkänsla i familjen. Barnen är uppe längre och de sover lite längre. Vi försöker varva ner. Stora barnen är hemma. Natta har börjat sommarjobba. Zacke börjar jobba på måndag. Tiden rusar iväg. Vi har det bra i vår familj. Väldigt bra.
Upptäcktsfärd i omgivningarna!
De små barnen vill inte gå ut. Linda jobbar denna veckan med och jag håller på med garagedörrarna. Barnen vill helst spela Mindcraft på sina plattor. De är inte lätta att få ut, men i morgon skall vi bada om det så ösregnar.
Till slut kommer vi i väg på vår utflykt. Agnes vägrar klä på sig något annat än klänning och finskor. Men till slut blir det i alla fall knickers och foppa.
Det är så mysigt när Zacharias är med.
Lite utskällning får jag av arga damen för hon river sig på vassa grenar, innan hon får annat att tänka på.
Emil blir stucken av ett bi!
Stackars gossen ett sånt elände.
Tur att storebror och lillasyster är med och kan trösta.
Finns det något mysigare än en bäck i skogen?
Ja att vara där med så här underbara.
- Det var ju roligt att vara i skogen, säger Agnes.
Det vet jag väl, tänker pappan nöjt!
- Fast jag vill aldrig till skogen igen, finner hon sig snabbt. Annars låter det ju som om pappa har haft rätt hela tiden och det går ju inte, tänker hon säkert.
Zacharias hade sett en film baserad på Maria Gripe så naturligtvis kommer det sådana här flygande, fast det inte är skymning.
Snart släpper vi av Zache vid Sjölyckorna för han vill springa hem när vi tar bilen.
Gärna Side igen
Den 18 juni bar det av till Side i Turkiet. Restresa, all inclusive, 8 dagar. Ljuvligt. Vi skulle inte göra något speciellt i sommar eftersom vi sparar pengar till Turkiet men så dök den upp, restresan för 14 000 kr och kallade på mig. Fyra personer kan inte resa billigare. Det var så varmt när vi var där så vi orkade inte gå på marknader eller åka på utflykter så vi gjorde inte ens av med våra växlade pengar. Vi åker jättegärna dit igen men jag tänker aldrig betala 40 000 kr för en vecka!
Barnen var med i barnklubbar och träffade kompisar. Jag och Magnus hade barnfritt 2 h varje dag och en kväll var de på chokladparty i 3 h. Märklig känsla. Vi låg vid poolen, lyssnade på poddar, tog en öl och bara slappade.
Har jag nämnt att Agnes och Emil är vattendjur och helt orädda för vatten. Agnes är ju riktigt duktig på att simma nu så henne oroar jag mig inte för men Emil simmar halvdåligt. Jag provade slänga i honom från kanten i poolen och då lyckades han simman in till kanten :) Han dyker ner till botten på det djupa och hämtar grejer men simning ovan vatten har han inte riktigt knäckt än.
Agnes hade vi inte koll på hela tiden utan kollade till ibland. Helt plötsligt var hon borta. Hennes kompis var i poolen och jag frågade var Agnes var och hon svarade "vet inte, vi blev av med henne". Då steg poolen lite och jag gick runt poolen och kollade men ingen Agnes. Panik. Då kom hon helt plötsligt springandes med en glass....att jag inte tänkte på det :) Fri glass liksom.
Det här hotellet var nog det bästa all inclusive jag har varit på. Allt var superfräscht och allt var inkluderat. På kvällen tog vi med oss några flaskor vatten till rummet och ställde i kylen eller så tog vi med oss en drink eller whisky. Det fanns något för barnen att äta och dricka hela tiden. På hotellet fanns spelhall, pingisbord, gym, schack m m. Åh, vad jag vill dit igen men nu planerar vi Thailand. Vintern 2017 fyra veckor i Thailand om inget händer. Vi skippar julen och alla julklappar och drar iväg.
Zackes student
Den 9 juni hände det. Zacke tog studenten. Det var en solig, varm dag och det är helt underbart att se alla studenternas lycka när de rusar ut från skolan. Fem fina syskon samlade på samma bild. Plötsligt händer det.
Magnus och Zacke. Stolt pappa.
Zacke och Tilda. Finaste paret.
Så fint de hade fixat i lokalen. Jag jobbade halva natten innan så jag kunde tyvärr inte hjälpa till. Fint dukat långbord.
Moppan, Magnus, Iris och Natta höll tal. Så roligt med tal. Mest imponerade Natta som hade gjort ett fint bildspel och som höll ett fint och roligt tal till sin storebror trots att hon var lite nervös (det märktes inte).
Den här gossen kan bli precis vad han vill. Han har jättebra betyg och en ödmjukhet som gör att alla gillar honom. Stolt och tacksam över att få ha Zacke i mitt liv. Jag har lite svårt bara för att barnen börjar bli stora. Helt plötsligt sitter de i soffan, tittar på fotboll och dricker en IPA. Vad hände? Han blir ju faktiskt 19 år så jag kan ju inte säga något :) Natta hänger i Alvesta hos killar jag aldrig har träffat. Stora kloka barn som reder sig och som har den roligaste tiden framför sig nu, men man kan väl ändå få vara lite orolig....
Lite rädd
Den här tjejen slutar aldrig överraska mig. Igår blev det äntligen dags för henne att få sova hos en kompis. Som hon har tjatat och längtat. Agnes och Isabelle var hemma och hämtade tandborste, kudde m m och Agnes var helt uppspelt. Jag hade inte en tanke på att det inte skulle funka och sa till Magnus "undrar hur det ska gå den dagen Emil ska sova över...herregud". Vid tolv ringde telefonen. Då var Agnes lite rädd och vill hem :) Magnus gick bort och hämtade henne och när de kom hem så kröp Agnes ner tätt, tätt intill mig och sedan somnade hon. Lilla, lilla gumma. I morse när jag vaknade tittade jag på denna vackra, sovande gumma och bara kände att hon är inte så stor som hon vill tro vår lilla tjej och tur är väl det. Jag blev så glad att hon fortfarande är liten.
När jag ringde hem i morse så berättade hon att hon blivit mörkrädd. Så kan det vara.
Tandfen hittade till Emils rum i natt. Två guldtior. Tur att hon slappa leta efter tanden bland hans bajs...
Igår skulle Emil visa mig tanden som låg i ett glas vatten i hans fönster, trodde han. Magnus hade varit duktig och slängt ut vattnet i vasken och satt glaset i diskmaskinen!!!! Emil bröt ihop. Jag himlade med ögonen. Magnus tog fram ett nytt glas, fyllde det med vatten och la i tanden som han hittade i vasken. Phu...det var nära ögat.
Det finns ingen hejd på mina barns aptit när det gäller frukt och grönsaker. Emil är blå kring munnen varje dag när jag kommer hem från jobbet. Helt underbart.
Jag hittade en dikt som Agnes skrev till mig för ett tag sedan.
Mamma är en fin diamant. Den är bra för allt.
Hon är fin och bra.
Det är så det ska va.
Hon är mjuk som en nalle.
Härlig som Kalle.
Fin är hon oxå.
Det här är en dikt till dig.
Älskade, älskade Agnes.
Hejdå tanden!
Ja herregud vilken följetong det har varit med Emils lösa tand! Igår när jag kom hem så spretade tanden rakt ut. Emil ville ha hjälp. Jag vickade på den och kunde konstatera att den var redo. Emil ville att jag skulle dra ut den. Jag tycker att tänder är skitäckligt och sa att det får pappa göra, men det ville inte Emil. Istället ville Emil att jag skulle knyta ett snöre runt tanden. Jag letade upp lite sytråd och knöt runt tanden. Agnes stod i bakgrunden och sa "fy vad det gör ont alltså". Emil blev skiträdd så klart. Han drog lite i snöret och sedan gjorde det ont och kom en massa blod. Emil bröt ihop och skrek "det gör ju jääääätteont".
Suck.
Det rann blod blandat med tårar från hans mun och ur munnen hängde även ett rött snöre. Han ville att jag skulle ta bort snöret. Det gick ju inte. Magnus försökte och frågade om jag knöt fast snöret och det hade jag ju gjort. Det skulle jag tydligen inte gjort men jag trodde ju att ungen skulle dra av tanden! Magnus klippte av snöret.
"Akta vår nya badrumsmatta så det inte kommer blod på den", sa den känslokalla mamman när sonen stod och grät i badrummet med blod rinnandes ur munnen.
Till slut så blev snöret blött och jag kunde få bort det från tanden.
"Jag kommer aldrig kunna somna med den här lösa tanden" sa Emil.
"Jag vet flera stycken som har svalt sina tänder när de har sovit" sa Agnes.
"Jag tror inte tandfen letar efter tanden bland ditt bajs Emil" sa mamman.
Emil grät ännu mer.
Suck.
Gossen somnade till slut. I sin mammas säng. Så mjuk och fin den lille gossen.
I morse ringde jag hem och frågade Emil hur det gick med tanden.
"Det går bra men jag kan inte äta äpple".
Jag tyckte att han skulle testa vrida på den som man vrider på en skruv eller vrider om nyckeln när man ska låsa upp dörren.
Han tystnade och vred. Sedan började han gråta för att det gjorde ont igen! Sedan blev det tyst.
"JAG TAPPADE TANDEN!!!!"
Phu...ordningen återställd. Nu har vi bara några tänder kvar att tappa....
Innan den elaka mamman knöt ett snöre runt tanden...
Efterlysning
Den här jeansjackan hade nog Emil en dag eller två och sedan är den borta. Mina barn är experter på att glömma saker överallt. Så om någon hittar en jeansjacka på dagis eller hemma eller på en lekplats eller i sjön så hör av er. Det kan vara Emils....
Nu är detta gamla bilder. Men för någon månad sedan så fick barnen utgrävningsprojekt. De tyckte det var jättekul...i en timme och sedan orkade de inte gräva mer och köket såg ut som en utgrävningsplats. Vid nästa utrensning så kastas de...
För övrigt så mår vi bra allihopa. Jag jobbar. Magnus målar. Barnen leker med kompisar. Jag längtar efter dem. Äntligen har Agnes kommit igång med böcker igen. Biblioteken har sommaruppdrag att barnen ska läsa fem eller sex böcker och lämna in vilka böcker de har läst och sedan får de en bok. För en tävlingsmänniska som Agnes är det ju jättekul så nu läser hon Lasse-Maja på kvällarna. Jäklar vad duktig hon har blivit på att läsa. Emil läser också men det går saaaakta framåt. Just nu försöker jag övertala honom att en större cykel kanske hade varit en bra idé men det tycker inte han. Hans lilla cykel känns trygg.
Agnes är inne i en borsta håret/beundra sig själv i spegeln period. Det har hon efter sin pappa. Det händer mycket i våra liv nu. Natta har kommit in på skola i Tingsryd. Zacke kommer antagligen börja på högskolan. Emil ska börja skolan. Magnus får börja på ny skola. Jag och Magnus börjar reflektera över vad vi vill. Nu har han och jag ingen anknytning till Hovmantorp längre egentligen. Stora barnens mamma har flyttat till Växjö. Vill vi bo kvar? Vill vi flytta söderut? Hur långt och var i så fall? Ibland vill jag bara sälja huset och bosätta mig i en lägenhet. Så himla skönt att slippa allt bry med hus men för barnens skull så är det ju himla smidigt. Hela gatan är full av barn och de springer ut och in till varandra hela tiden. Hovmantorp är ju så tryggt.
