Kvällsdopp och att känna sig utanför
Finns det något härligare än kvällsdopp? Igår tog vi kanske sista kvällsdoppet. Emil hade tränat fotboll och av en ren slump så hade jag badkläder till barnen i bilen så det blev ett dopp till deras stora glädje.
Igår berättade Agnes att hon hade sett Emil på skolgården ensam bakom ett träd. När hon gick fram till honom så såg hon att han var ledsen (även om det inte kom tårar). Hennes berättelse var så här:
- Då sa jag till Emil att jag ser att du är ledsen även om du håller det inne. Vad är det? Du behöver inte hålla det inne Emil... och då berättade han att kompisarna på kompisgungan sagt att han inte fick vara med. Då frågade jag Emil om jag skulle säga till kompisarna men det fick jag inte och då frågade jag om jag skulle säga till fröken och det fick jag inte. Jag kallade på mina kompisar och sedan lekte vi med Emil där ute. Vi spelade basket och han blev glad. Fatta mamma att Emil var den enda som gjorde mål! Vi är inte så bra på basket. Sen kom kompisarna och frågade om Emil ville leka med dem nu då men det ville han inte för då hade han jättekul med oss istället.
Det är bara att bita ihop. Alla barn kommer känna sig utanför ibland och det gör även vi vuxna. Känslan är aldrig rolig. Idag hade det gått bättre men då var det säkert något annat barn som kände sig utanför. Denna skoltid.
Agnes är helt enkelt fantastisk. Älskade unge. Hon är så rädd om sin lillebror <3
Skolbarn
Älskade jobbiga vardag. Äntligen är du tillbaka. I måndags körde det igång. Jag promenerade med två förväntansfulla och nervösa barn. Emil har nu börjat förskoleklass och Agnes i andra klass. Den här veckan har barnen varit arga och använt alla fula ord de kan och skällt på oss. Agnes har varit ledsen och arg om vartannat. Lite oroliga barn innan alla pusselbitarna trillar på plats. Som tur är så har jag i alla fall jobbat en vecka redan så min värsta förvirring är borta....
Jag var med den här gossen i ca 1 h. De satt i ring och fröken pratade. Sedan ville hon ha en namnlek. Typ "min plats är bra, men Emils plats är bättre" och sedan skulle de barnen byta plats. Vissa barn pratade hela tiden och andra inte alls. Många barn var väldigt blyga och Emil är en av dem. Fröken frågade barnen när det var deras tur om de ville säga eller inte och många barn vågade inte. Då berättade hon om hur himla nervös hon var och att hon inte kunde somna kvällen innan och hur hon kände och då lossnade det för andra barn som berättade om hur nervösa de var :) Himla bra. När det blev Emils tur frågade hon om han ville säga och då sa han JA. Vad hände liksom?!? Sedan sa han bara "min plats är bra men Linus plats är bättre". Då kände jag mig redo för att lämna klassrummet....
När jag hämtade honom kl 14 och vi gick mot bilen kom en kille i tvåan eller trean förbi och tittade på Emil
-Cool väska!
-Tack, pep Emil fram och sedan växte han nog flera cm. Den kommentaren räddade nog hans dag.
I söndags spelade vi fotbollscup i Sandsbro. Det blev fyra matcher för tjejerna. Vi var bara 8 st så de var helt slut. Trots att de förlorade tre matcher så var jag imponerad av dem. De försöker verkligen passa till varandra och är jätteduktiga. Alla åtta barnen hade sina familjer där som hejade på laget. Superkul. Viktigt med engagerade föräldrar!
Emil är ju för rolig. Vilka kommentarer han har gossen. I sommar när han och jag gick på bryggan en dag sa han:
- Mamma, kan vi inte åka ner här hela familjen en kväll och bara sitta på bryggan med fötterna i vattnet och hålla om varandra och bara titta på solnedgången.
- Eh, jo..
Väldigt detaljerad beskrivning....
När vi gick till skolan sa han:
- Mamma, när vi var hos mormor och morfar så kändes det som att vi var på ett barnhem.
- Va?
- Alltså, ett bra barnhem.
En kväll var jag på utflykt med Emil. Han cyklade och jag promenerade. Vi kastade kottar i sjön och pratade. När vi skulle bege oss hemåt gav han mig busblicken.
-Ska du hoppa på?
-Jag får nog inte plats på din cykel...
-Om jag hade haft en motorcykel, hade du hoppat på då?
-Klart jag hade.
Sen tog vi oss hem. Han cyklade. Jag promenerade. Han charmar sin mamma...
-Ska du hoppa på?
-Jag får nog inte plats på din cykel...
-Om jag hade haft en motorcykel, hade du hoppat på då?
-Klart jag hade.
Sen tog vi oss hem. Han cyklade. Jag promenerade. Han charmar sin mamma...
Helgkaos
Då var barnen installerade i Småland igen och i morgon drar vardagen igång. Magnus har jobbat hela helgen (åkte på lördagsmorgonen och kommer hem på söndagskvällen). Emil hann med ett kalas igår, Agnes lekte med kompis och snart ska jag och Agnes iväg på fotbollscup hela dagen. Snälla Natta kommer hem och passar Emil!
I morse gjorde jag lyxfrukost till barnen med köttbullar, bacon, ägg, juice och en massa grönsaker. Emil satte sig vid köksbordet och utbrast
-Du är världens bästa mamma!
-Tack, vad snäll du är.
-Det är jag som ska tacka, mamma!
Hur charmig får man bli liksom...❤
Älskade ungar.
Idag kommer de!
Idag kommer de hem! Äntligen. Det här är nytt rekord. Fem dygn utan barn. Vi har pratat flera gånger om dagen ibland men de verkar oftast vara mer intresserade av sina surfplattor och kusiner än att prata med tjatiga mamma. De har haft en toppenvecka i Skåne!
På måndag drar det igång. Jag är ledig för att kunna följa med Emil till skolan och för att kunna hämta barnen tidigt. På tisdag är det fotboll, onsdag är det fotboll osv. Nästa veckas stora efterlängtade händelse är städerskan. På fredag kommer hon och då får hon en utmaning. Nog för att vi har städat över men torkat golv har vi t ex inte gjort på hela sommaren.
De älskar att bada. Har jag sagt det? :) Den här sommaren har det blivit mindre bad än vad vi brukar men vädret har inte riktigt varit på topp. Emil har lärt sig simma. Äntligen. Han behöver absolut förbättra sina bentag men jag tänker att det får han lära sig nu i förskoleklassen. Känns skönt att ha två simkunniga barn när vi åker till Thailand om 1,5 år. Nu jobbas det heltid och sparas för fullt. Jag har en tanke om att jag ska vara hemma hela nästa sommar och använda Emils föräldradagar. Det innebär att jag i stort sett blir utan lön men förhoppningsvis kan jag lägga undan en del under året.
Min fina.
När vi bodde i Ystad i morfar Kajs lägenhet så var vi en dag på badhuset i Ystad. Jag, Linda Olsson, var alltså på ett badhus. Jag avskyr badhus. Det var första gången jag var med så barnen var nöjda. Vi åkte vattenrutschkanor, simmade och busade. Det var faktiskt inte så hemskt. När jag och Agnes stod i omklädningsrummet så sa Agnes något dumt till mig och jag sa:
-Så får man faktiskt inte säga.
-Du mamma, en gång sa du till mig "din jävla idiot".
Det sa hon högt och tydligt... Jag kan ha sagt så en gång men jag tror att det var så att jag kan ha sagt till Magnus typ "ibland är hon en så'n jävla idiot".... Inte mitt bästa moment om man säger så.
Igår var jag hemma själv. Jag gjorde sushi i lugn och ro, kollade film, tog ett bad och gick och la mig tidigt. Batterierna är laddade.
Vad är det som gör att tjejer är mer hjälpsamma hemma än killar? Agnes kokar ofta kaffe till oss på morgonen och nu har hon tjatat till sig att få lära sig diskmaskinen för att kunna starta den själv. Emil har lärt sig koka kaffe men det skulle aldrig falla honom in att själv komma på tanken att göra kaffe till sina föräldrar. Agnes vill gärna göra fint och duka fint. Agnes skulle aldrig be oss fixa en macka till henne. Hon gör det själv. Emil bryter ihop om han skulle göra det själv... I veckan var Natta hemma och när jag kom hem från jobbet hade hon, på eget initiativ, tömt diskmaskinen. Natta har även hämtat barnen på dagis och fritids massvis av gånger. Är det genetiskt eller uppfostrar vi dem olika? Är tjejer mer självständiga och vill kunna saker själva och inte vara beroende av föräldrar? Samtidigt så är ju Magnus ganska självgående...fast ibland kan det kännas som att det är jag som sätter agendan när han lika bra kunde gjort det.
Lille lurv. Nu behöver han inte sina armpuffar längre.
Uppträdande i Turkiet och barnfritt
Den här veckan är barnen hos mormor och morfar och en natt hos Danne och Maria. Jag och Magnus har aldrig varit hemma i vårt hus utan barn. Det är en märklig känsla. Igår när jag kom hem från jobbet så hann vi prata om hur dagen varit i lugn och ro innan jag stack iväg och höll i fotbollsträningen. När jag kom hem så fixade jag mat (tonfisksallad med hummus) som barnen inte gillar och sedan satt vi framför TV:n och käkade och drack vatten ur vinglas. Det har varit skönt att få börja jobba och ta det lite lugnt på kvällarna men fy vad tomt det är utan barnen. Vad gör alla människor som inte har barn hemma? Det är ju ingen disk, ingen tvätt, ingen nattning och maten är inte så viktig. Sedan är det ju även så att sakerna råkar ligga på samma plats som man lämnar dem så det är inget plock hela tiden. Jag är i alla fall oerhört tacksam för att barnen fick vara kvar i Skåne så de slapp börja på fritids den här veckan. De har det bättre hos mormor och morfar och har hur kul som helst hos mormor och morfar. Dessutom verkar det som att de äter upp sig ordentligt! Agnes åt 6 eller 7 tacos igår och till lunch åt hon en dag två Billys panpizza!
När vi var i Turkiet så var barnen med i barnklubb och en dag övade de inför ett uppträdande på kvällen. Först var det Agnes grupp tur och hon var så fin vår tjej. Upp på scen och sedan genomförde de en inövad dans. Sedan var det Emils tur. Jag trodde aldrig att han skulle våga men jodå. Upp på scen bland alla tjejerna och sedan genomförde han deras dans. Coola ungar. Ingen scenskräck där i alla fall!!!
Nu ska man kanske inte åka till Turkiet men fy fasiken vilket bra ställe vi bodde på! Vilken pool, vilken mat och vilket hotell. Jag kan faktiskt inte komma på något som jag var missnöjd med.
6-åringen
Oj, vad bloggen ligger i träda.
Den 4 juni firade vi den här gossen. Släkten var där och han fick en massa fina presenter. Det var vattenpistol, fotbollsmål, godis, pengar och en massa annat.
Sommaren är slut och vi jobbar. Barnen är kvar i Skåne hos mormor och morfar. Igår körde fotbollsträningen igång. Livet rullar på. Det är rätt skönt att börja jobba faktiskt. Det här året fick vi en lugn start utan barn så det är egentligen först nästa vecka som stressen drar igång.
Nu är hon allt överlycklig vår Tulla. Hon har sovit över hos kusinerna Tyra och Oliver och igår var de på lekland i Kristianstad. Idag skulle kusinerna komma till mormor och morfar redan kl 7 så de får ännu en heldag tillsammans. Hon älskar det. Emil med.
