För ett år sedan
Hittade ett foto på Agnes från julen förra året när vi var nere i Skåne. Alltid lika glad och full med liv. Nu pyntar hon huset varje dag. Igår låg där ett paket till Zacke (Sake som Agnes skrev) under granen. Jag vet inte vad det är hon lägger i alla sina paket men jag antar att det är teckningar och saker som hon hittar på sitt rum som hon inte längre vill ha. Emil försökte slå in vår fjärrkontroll till TV:n en dag men det lyckades jag förhindra!
Om 20 minuter släcker jag ner jobbdatorn. 17 dagars ledighet. Helt sjukt. När jag kommer tillbaka så har det dessutom trillat in 35 nya semesterdagar på kontot som jag måste ta ut det här året eftersom sparkontot vad gäller semesterdagar redan är fullt. 2014 kommer förhoppningsvis bli ett år med mycket ledigt och jag ska vara en halvdag på barnens dagis. Jag kommer dessutom vara föräldraledig varannan fredag hela våren. Undrar när jag ska hinna jobba?
Igår pratade jag med barnen om julafton och vad vi ska äta och göra. Jag avslutade med att prata om att vi ska kramas och vara tacksamma för allt vi har i våra liv och skänka en tanke på de som inte har familj/mat/hus osv. Agnes tittade storögt på mig och föreslog att vi skulle skicka lite av vår mat....jag tror att vår familj är redo för att skaffa ett fadderbarn och jag tror att jag har en försenad 40-års kris. :)
Bilder från i våras
Mysigt med grillning på "vår" grillplats vid sjön.
Nu är jag på väg mot Stockholm. Jag kommer inte hem förrän på söndag och har lite ångest. Hur ska jag klara mig utan barnen (och sambon J ) så länge. Jag kommer bli deprimerade när barnen flyttar hemifrån. De stora barnen åkte till mamma igår. Vad tyst och tomt det blir. Särskilt när vi har fått ha dem i tio dagar. Det tar alltid någon dag att komma in i ruljangsen när de kommer hem och likadant är det när de åker iväg. Nu blev det riktig vardag, länge och helt plötsligt försvinner de. Tur att vi har de två små kvar hemma i alla fall. Det måste vara helt fruktansvärt att separera och att bli helt utan barn varannan vecka. Vad gör man? När jag levde själv hade jag inga problem med att sysselsätta mig eller med att göra ingenting men har man väl kommit in i barn-tempot så blir det jättekonstigt att vara hemma när barnen inte är där. Människan är väldigt anpassningsbar som tur är.
Finaste storasystern!
Igår fick Agnes följa med Lova hem och sedan åkte hon med dem till gympan. Trött men glad tjej som kom hem på kvällen.
Natta hämtade Emil på dagis igår och det gick jättebra. Han var så glad och nöjd när jag kom hem. Ännu gladare blev han när han fick på sig Agnes pyjamas. Han älskar den och sover lääänge när han har den på sig så nu får han ha den ett tag J Däremot så var han inte så nöjd när han skulle ta av sig byxorna igår. "Jävla byxor" hörde jag och när jag tittade på honom så kom det ett "förlåt". Han kan.
Konstnärerna
Agnes teckning är ett år gammal men jag gillar den. En prinsessa med låååångt hår, gula blommor, en sol och sedan har hon klistrat på en massa pappersbitar som ska vara moln. Det är inget fel på hennes fantasi...
Emils bild av sin mamma. Jag fick tre ögon, långa snygga ben, två armar, fötter, mun, näsa, hår och ögonbryn. Nallen hjälpte till. Finns det något finare än barns teckningar? Egentligen borde vi bara ha deras alster på väggarna för det är dessa som gör mig glad. Vad är en Picasso jämfört med barns konstverk?
Sjukstuga
Kan det var det här som är orsaken till Emils feber? Lillkillen var krasslig igår och fick vara hemma med Magnus. Jag var i Kalmar och jobbade. Lille mjuke. Han sitter nu i soffan och äter gårdagens kvarglömda vingummin. Sjukt nöjd... Emil lämnar ofta kvar sitt godis på kvällen. Han är nöjd efter några vingummin typ. Även Agnes är förkyld och hostig. Typiskt. Vi skulle till farmor och farfar idag och sova över. Det har vi sett fram emot och barnen kommer bli jättebesvikna. Det får bli en hemmahelg istället.
Funderaren. Hon är så nöjd med tillvaron och i torsdags satt jag och pratade med henne utifrån en mall vi fått från dagis. Agnes ska svara på vissa frågor och sedan ska jag och dagisfröken diskutera dem på måndag. Jättekul. Vad härligt det är att se den här tjejen fundera över vad som är kul på dagis, vad hon har lärt sig osv. På frågan vad hon är bra så svarade "jag är INTE bra på att INTE skrika i lekhallen i alla fall....". Jag anar några tillsägelser där :) Tillslut svarade hon att hon var bra på att "hoppa högt på studsmattan, namn". När jag undrade vad hon menade med "bra på namn" så svarade hon "jamen, jag kan t ex Robin Stjernber och Zara Larsson". Livet leker för henne och hennes största bekymmer är killarna på dagis som hon blir jagad av (berättar hon lite fnissigt) och som hon leker med. På frågan vad hon har lärt sig på dagis så svarade hon bl a "vad myror äter, räkna baklänges, rita fint". Helt underbart att sitta och prata med den här lilla varelsen.
Kvällstankar om död och glassbil
En kväll när jag nattade Agnes så sa hon helt plötsligt att hon inte ville dö. Jag var helt oförberedd och försökte först släta över lite med "det dröjer länge till så det behöver du inte tänka på" men hon nöjde sig inte med det utan sa "mamma, jag vill inte dö när jag blir gammal". Hon förklarade att om hon dog så fick hon ju inte träffa sina kompisar och sin mamma så hon ville inte dö. Jag försökte förklara att det är hemskast för de som finns kvar som längtar efter personen som dött men hon köpte inte det riktigt så då fick jag ju dra in religionen i det hela...suck! Jag förklarade att människor tror på olika saker...vissa att man sover för alltid, vissa att man kommer till himlen och träffar alla man tycker om, vissa att man föds igen som en ny bäbis i ett annat land t ex. Agnes valde det sista...det gillade hon...fast även tanken på himlen. Fattas bara att hon snöar in på Gud liksom....
En minut efter det att vi hade klarat av döden så hörde jag Emil från sitt rum "mamma, jag vill att du ska ligga hos mig!!!". När jag gick in och la mig i hans säng så tittade han på mig gravallvarligt och sa "mamma, jag vill inte att glassbilen ska komma fler gånger...jag är rädd för den". Högt och lågt. Prat om glassbilen kändes lite enklare.
Tjejen med ständiga överraskningar
Den här tjejen slutar aldrig överraska mig. Det började med att hon ville vara hemma med mig istället för att gå till dagis när jag var hemma med Emil (VAB). Positivt!!! Vi påskpysslade och hon hade tålamod att sitta i timmar och pyssla. Ibland känner jag att hon är för snäll. När jag ryter till på båda barnen och hotar med att avsluta leken om de inte slutar bråka så ger hon alltid upp medan Emil hellre skulle springa barfota i snön än ge upp. Idag tyckte jag synd om Agnes och slängde ut Emil från leken i stället. Konsekvensen blev ända att leken upphörde till slut. Det är inte alltid lätt att vara förälder.... Agnes har fixat och donat och varit väldigt ödmjuk hela dagen. Hon är fin vår tjej och framför allt så verkar hon vara väldigt nöjd med livet. Den största överraskningen kom när hon skulle byta från nattlinne till kläder. Hon undrade vad hon skulle ta på sig och jag tyckte att det kunde hon själv bestämma (trött efter åratals gräl om kläder). Då tyckte hon att jag skulle välja! Okej, vi gick in och rotade i hennes garderob lite och sedan kom det...."mamma, jag vill ha några byxor". Eh, what?!? Mitt svar blev "Agnes, du har inga byxor eftersom du inte velat ha några byxor". Till slut hittade jag ett par lila byxor som var pyttelite för korta, enligt mig, men alldeles perfekta enligt henne. Tjejen blev överlycklig. Sedan letade jag i påsen av kläder som vi fått efter kusinen Tyra (helt underbart att kunna ärva kläder!) och hittade en rosa bolero som hon blev helt förtjust i. Hon lyckades matcha en Mimmitröja med rosa rosett i samma färg som boleron och parkerade sig sedan framför spegeln. Lilla fina Agnes. Inte ens fem år.
Vi bakade bröd idag, grekiskt lantbröd, som jag bara måste rekommendera. Enkelt och helt perfekt till dagens lunch, tomatsoppa. Receptet:
Agnes bjuder på hästtårta.
Man kan inte säga annat än att hon hänger med i tiden.
Teaterapan
Det är mycket "moves" nu och hon pratade igår om att vara cool. Är inte detta saker som diskuteras typ när de börjar skolan. Ja, ja...hon konstaterade i alla fall igår vid nattningen att hon älskar mig lika mycket som hela "jordklubben" (jordklotet/jordgloben). Jag tyckte det lät så gulligt så jag rättade inte fröken. Hon har mycket funderingar vid nattningen och det är jättekul att ligga och småprata. Hon konstaterade även att jordklubben snurrar för det hade fröknarna sagt på dagis!
Vi skulle åkt till Skåne i morgon men det blev inställt. Nu kräktes ett barn på Agnes dagis också så magsjukan hänger i luften och mormor vill inte få magsjuka. Tråkigast av allt är nog att Magnus missar sin julklapp. Vi skulle sett Johan Glans i Lund på söndag. Typiskt. Vi har båda tagit ledigt på måndag så det är lite...jaha...vad gör vi nu om vi är friska? Kosta...Växjö...IKEA...pulkabacken...?
Spegel, spegel på väggen där....
Söndag. Hej hopp vad fort helgen gick. Det gick sådär med att bara göra ingenting. Jag har lite svårt för det. I lördags åkte vi till farmor och farfar som var barnvakt i några timmar medan jag och Magnus gick på IKEA....UTAN BARN!!! Märklig känsla. När vi lämnade av barnen hos farmor och farfar så skulle de gå till kusinerna och grilla korv utomhus. Agnes och Emil gick och höll varandra i handen när vi körde iväg. De är så gulliga mot varandra ibland och Agnes tar väldigt mycket hand om sin lillebror. Farmor berättade att Agnes hade kramat honom och värmt honom när han frös ute på isen. På kvällen åt vi god mat och jag drack ett väldigt gott vin (Per Mobergs). Kusinerna busade och var helt rosiga om kinderna. Vi satt och njöt och pratade. Vid nio-tiden körde vi hem och de slocknade efter två sekunder. Sedan sov de till halv nio i morse! Idag for jag in till Växjö och handlade till morgondagens mammamiddag och sedan var vi på gympan. För första gången så var Emil med på uppvärmningen (tassar på tå, springer, är flygplan, hoppar jämfota med mera) och sedan sjöng han även avslutningssången (apelsin, apelsin, kiwi, kiwi, kiwi, kiwi, kiwi, apelsin....). Han brukar bara vara tvärtemot och stå stilla och absolut inte göra några rörelser förrän "gympabanan" med mattor och klättergrejor kör igång. Lille store Emil!
Drömmaren
Hon drömmer mycket nu och det är så roligt för hon kommer ihåg dem och berättar. I morse när hon vaknade så tittade hon på mig och sa "mamma, VET DU vad jag drömde i natt innan jag kom in till era sängar? Jag drömde att jag passade Emil och att han försvann. Jag hittade inte honom." Tänk vilken mardröm! Magnus berättade sedan att han bad henne passa Emil dagen innan när han bara skulle gå ut och hämta posten (vi pratar en minut). När han kom in så hade Emil dragit fram matknivar och en stol in på sitt rum och var på väg att dra ner leksaker från sin bokhylla! Jäklar vad det har gått undan och man undrar liksom hur det går till. Är det så att i samma sekund som Magnus stängde ytterdörren så tittade barnen på varandra och sa typ "nu kör vi" och sedan fördelade Agnes busuppgifterna? Det skulle inte förvåna mig...
En kväll berättade Agnes att hon skulle sova men när hon vaknade på natten så skulle hon gå iväg och träffa Alma och Lova. Mitt i natten! Jag förklarade det ologiska i det hela eftersom ingen av dem kan klockan och det var lite kallt att kanske stå ute hela natten och vänta på sina kompisar och sedan tyckte jag så klart att det var en sjukt dum idé och undrade vem som kommit på den....Agnes så klart! Hon tyckte det var en jättebra idé och tänkte visst det gå ut i natten....det har inte hänt än så länge. Är inte detta diskussioner som man har med sina femtonåringar typ? Det känns lite tidigt nu....
Agnes har blivit krasslig
Suck. Det här hade vi inte planerat. Sjuk Agnes. Inte nu!!! Vi skulle ju ha farmor och farfar här i morgon på övernattning och allt. Nu kommer farfar hit så vi kan byta julklappar i alla fall. Agnes har snorat ett tag men ikväll hade hon nästan ingen röst och såg medtagen ut. På dagis hade de också tyckt att hon var hängig och kollat om hon hade feber men det hade hon inte. I morgon blir vi dock hemma. Magnus måste på skolavslutning, bilen ska in på lagning, Emil ska till dagis (sista dagen för Yoshiko), julpresenter ska lämnas till dagis, jag måste ta mig till jobbet på eftermiddagen om bilen blir klar och Agnes måste kureras. Det kunde varit värre. Det kunde varit magsjuka. Just det, vi borde kanske städa lite också :)
Jag var i Kalmar igår. Gick hemifrån 06.15 och kom hem 20.15. Barnen sov när jag kom hem och Agnes sov i morse när jag gick. Det känns inget bra. Jag längtar efter barnen så det gör ont ibland. Snart är det långledigt. FEM dagar! Ljuvligt. Det känns som om jag skulle behöva två veckor med barnen men det får bli en annan gång. Ibland undrar jag varför jag är så lojal mot min arbetsgivare. Fixar och donar. Ansvar. Försöker fixa så jag ska ta mig in till jobbet trots att Agnes är sjuk. Tar bara föräldraledigt och slutar tidigt varannan fredag för man vill vara schysst liksom. Det är nog en 70-talist grej. Vi är bara tacksamma liksom. Sjukt underbetalda dessutom. Tur att jag älskar mitt jobb ändå.
Definitionen av att vara kär
Igår meddelade Agnes att hon var kär. Nu var det någon ny kille på dagis. En annan tjej var också kär i honom. Det roliga var att hon sedan berättade om en kille på dagis som inte visste hur det var att vara kär i någon. Okej, sa jag och frågade vidare. Det visade sig att han sa att han var kär i en annan kille. Hennes definition av att vara kär var:
- När man är kär så älskar man någon.
- Om man är pojke så är man kär i en flicka och om man är flicka så är man kär i en pojke.
Pulkabacken med storasyster
Agnes har längtat efter Natta. Hon VET att en dag med Natta i pulkabacken blir jätterolig och det blev den. Emil åkte med sin mamma, fick snö i ansiktet och bröt ihop. Magnus fick komma och hämta honom. Sedan kunde vi åka i lugn och ro. Agnes träffade en kompis, Wilma, som hon åkte tillsammans med. Jag och Natta kickade lite med snöbollar. Inte helt lätt. Sedan åkte hon iväg med sina kompisar till en större pulkabacke. Vad trött och hungrig man blir efter några timmars utelek!
I eftermiddags blev det bakande av saffransskorpor och en massa tvätt. Magnus fick äran att rensa i Agnes garderob. Han fixade det alldeles utmärkt. Nästa projekt blir Emil garderob...
Gympatjejen
Idag var sista gången med gympan för i år. Jag gick dit efter jobbet och satt och tittade på henne i en halvtimme. Vad roligt hon tycker det är! Idag hade de ballonger som de härjade runt med. Det blir gympa nästa termin också om inte Magnus schema ändras.
Vi gör en stor grej av julkalendern här hemma. Vi sitter tillsammans den kvarten och tittar på Mysteriet på Greveholm. Agnes tycker det är lite otäckt med spökena. Efter julkalendern så får de öppna dagens lucka i chokladkalendern (som de fick av mormor och morfar). Idag konstaterade Emil att han "älskar choklad". Han älskar det mesta numera :) Idag nattade jag honom och Magnus Agnes. Vi försöker turas om. Emil ville att vi skulle titta i en bok med all världens djur. Han kommer kunna de mest konstiga djurarterna snart.
Rädslor och drömmar
Det är mycket funderingar hos vår fyraåring. För tillfället pratar hon mycket om sina drömmar. En natt hade hon drömt att storasyster hämtade Emil på dagis och hon såg hur de cyklade iväg utanför staketet och hon var kvar! Den drömmen kan jag härleda till hennes besvikelse över när jag hämtade Emil på dagis för att åka till tandläkaren och lämnade henne kvar. Jag trodde att jag varit tydlig men jag såg på henne att hon blev besviken även om hon inte sa något och spelade med. Nu i efterhand ångrar jag att jag inte tog med henne också till tandläkaren.....
Igår kväll berättade jag för Agnes att hennes kompis Alma hade petat upp en pärla i näsan och att hennes mamma och pappa försökte få ut den men det gick inte och då fick de åka till doktorn som drog ut pärlan. Detta har oroat Agnes mycket. Hur kom pärlan dit liksom? Två kvällar i rad har hon sagt att hon inte kan somna för hon är rädd för att få något i näsan :) Det hjälper inte att jag förklarar att saker inte flyger upp i näsan av sig själv (kanske en liten nyckelpiga i och för sig) utan att man får hjälpa dem på travan....hon har "pärla-i-näsan-skräck".
Svar på allt
Snart blir hon fyra år, vår lilla kloka tjej. Hon är så rapp i munnen så vi hinner inte med alltid och hon har ALLTID svar på tal. Nu har vi haft två trevliga kvällar här hemma och det är skönt. Jag har börjat planera matveckan och vill försöka börja göra lite bättre mat på kvällarna med hjälp av lite planering. Maten har uppskattats av alla utom Agnes som tycker allt nytt är jätte, jätte, jätte, jätte, jätteäckligt. Igår orkade jag inte bråka så trots att jag hade en färdig gratäng i kyskåpet med skivad ugnsbakad potatis, färs, riven ost, svamp och vit sås så ställde jag mig och stekte äckelfiskpinnar och pulvermos samt micrade lite fryst broccoli till. Vi åt tillsammans och det var inget tjafs. Magnus sa:
-Agnes, titta så trevligt vi har det nu när vi sitter tillsammans och äter och pratar och det inte är en massa bråk. Visst är det mycket trevligare så här än som det var igår när du bara bråkade och skrek?
-Ja, men idag är maten inte jätteäcklig...
Pulvermos gör henne nöjd...med några brända fiskpinnar till...och ett berg av ketchup.
Dagishämtningen from hell!
De är mina barn. Jag älskar dem. Idag övervägde jag dock under några väldigt intensiva andetag om man ändå inte har bytesrätt eller något. Magnus har fått nya arbetstider och kommer hämta och lämna barnen alla dagar utom tisdagar. Idag var det tisdag. Stressade som ett djur från jobbet. Längtade ihjäl mig efter barnen. Kom mitt i fikan (kl 14.45). Möttes av en besviken blick från Agnes och sedan sa hon "men jag ska ju hålla på med glitter nu!!! Har vi glitter hemma? Inte? Då får du köpa det nu mamma!". Jag förklarade att det inte skulle köpas något glitter NU men att hon kanske kunde önska sig det i födelsedagspresent och då sa hon "DUMMA MAMMA" så alla barn och fröknar tittade på henne (vilket inte bekymrade henne det minsta). Jag stängde dörren och gick ut i kapprummet. Sedan kom fröken sur och fortsatte vara otrevlig.
Dags för nästa barn. De satt också och fikade. Jag sa till Agnes att hon fick vänta medan jag gick och hämtade Emil och att vi inte skulle störa barnen när de hade mellanmål. Hon bröt ihop och skrek en massa fula ord igen. Jag försökte (för en gångs skull) vara pedagogisk och satte mig framför henne och pratade lugnt och snällt....vilket gjorde att hon testade gränserna ännu mer! Fritt fram nu liksom! Jag gick in och tittade på fröknarna och frågade var Emil var. Sedan hörde jag "mamma" och såg en liten blond sak sitta bredvid ena fröken. De undrade om det var länge sedan jag träffat honom...hahaha...okej, nu känner jag alltså inte igen min son men det var ju tur att han kände igen mig!. Sedan bröt han ihop och skrek. Fortfarande oklart varför men båda barnen gallskrek hela vägen till bilen, i bilen på vägen hem och ett bra tag här hemma också. Jag gjorde fisksoppa och funderade över hur lugnt och fridfullt livet var innan barnen kom och sedan var jag väldigt tacksam över att det är Magnus som lämnar och hämtar barnen nästan alla dagar. Han är mannen med tålamod.
Agnes kan också köra traktor
Även Agnes tyckte det var kul i våras när vi var på kosläppet. Traktorerna var kanske inte roligaste saken enligt henne men klart hon skulle provsitta!
I morse vaknade jag med två barn i sängen och ingen man (han låg i Agnes säng). Jag låg på tvären vid barnens fötter och var helt ledbruten. Barnen började prata med varandra och jag var tvungen att ligga och tjuvlyssna så jag låtsassov. Följande konversation utspelade sig mellan Agnes och Emil:
-Emiiil...
-Aaaa.
-Fåj jag kjama dig?
-Nä Agnes.
-Jo, jag vill kjama dig...
-Nä Agnes.
-Emil, ska vi pjata lite?
-Aaaa.
-Vad vill du pjata om Emil?
-Vet inte.
-Ska vi pjata om vad vi ska göja idag?
-Aaaa.
-Vad vill du göja idag, Emil?
-Vet inte.
-Vill du kanske måla med vattenfäjer?
-Aaaa.
-Vill du måla med kjitor?
-Aaaa.
-Vill du leka mamma, pappa, ban?
-NÄÄÄ.
-Emil, vet du vad vi ska göja i mojon?
-Nä?
-Vi ska böja på dagis igen. Mamma och pappa ska jobba.
-Jaaa.
Agnes är en kopia av mig. Så ligger jag och pratar med henne. Vi pratar om igår, idag och i morgon. Vad vi ska göra osv. Stackars Emil. Han har två mammor :)
Vem bestämmer egentligen?
Agnes är en bestämd fröken. Det är ingen nyhet. Hon har varit väldigt bestämd sedan hon föddes, glad och bestämd...och envis. Ikväll skulle jag natta henne och när vi låg i hennes säng så ville hon att jag skulle berätta sagan om den lilla prinsessan. Det är en hittepå-saga som jag berättat en gång. Jag försökte komma ihåg allt igen och berättade om den lilla, lilla, lilla prinsessan som var så liten så ingen kunde höra hennes röst. Hon gick runt i alla husen och hjälpte till i det tysta. Prinsessan smög runt på golvet och åt våra smulor och om hon hittade en makaron så blev hon så mätt, så mätt. När barnen hade badat i badkaret och SKVÄTT UT ALLDELES FÖR MYCKET VATTEN så kunde hon smyga dit och bada lite i pölarna utanför badkaret. Hon hade inga kompisar men brukade leka med nyckelpigorna och åka på fjärilarna. På nätterna satt hon ofta och tittade på alla små barn eftersom hon älskade barn. När de somnat så kröp hon (och så gick jag med fingrarna på hennes arm) och sedan pussade hon dem (jag pussade Agnes på pannan) och sedan smög hon vidare till nästa lilla barn.
-JAG ÄR INGET LITET BARN, MAMMA. JAG ÄR EN STOR FLICKA!!
Sedan fick jag inte fortsätta att hitta på för hon tog över berättelsen och bestämde att prinsessan visst det kunde höra ibland och hon badade i vattenpölarna där ute osv....ja, ja...det blir nog bra. Hon somnade i alla fall.
Ibland ringer jag hem från jobbet och Agnes brukar svara. Hon är riktigt rolig att prata med i telefon, inte minst när jag försöker avsluta samtalet. Då har hon en massa fraser som hon måste säga och hon måste alltid få sista ordet. Det är "älskar dig", "puss och kram", "ha en bra dag", "ses i kväll" osv.
Jag har fått minst 10 pussar på munnen av lille Emil ikväll. Han är ju för mjuker den lille prinsen. Ikväll när jag och barnen busade i våra sängar så började jag låtsasgråta när de hoppat lite väl mycket på mig. Agnes utbrast genast "Gjåt inte lilla mamma" och lille Emil la sig på mig och sa också "gjåt inte lilla mamma" och sen kallade han mig Linda och sen skrattade vi. Dags att sova!
Fåfänga fröken
Den här fröken älskar när storasyster fixar hennes hår och hjälper henne välja kläder. Jag försökte precis göra en fläta men fick omedelbart vetat att Natta gör finare flätor...och det gör hon verkligen.
Nu är jag och barnen förkylda men feberfria. Jag hade 40,5 grader natten mot onsdag så jag har varit ganska utslagen sedan dess. Det tar lite tid att återhämta sig! Om inget händer så åker vi ner till Skåne i morgon ändå så barnen får fira lite midsommar.
Magnus far runt och fixar en massa och jag ligger mest. För tillfället sover Emil och Agnes sitter vid sitt skrivbord och leker med lera. Magnus är jättebesviken för att vi missar dagens 70-tals fest. Han hade odlat mustasch, köpt peruk och gigantiska solglasögon. Jag hade köpt en massa fula kläder som jag i och för sig är glad för att jag slipper använda!
Agnes ville berätta en saga för mig igår näg jag låg i sängen. Hon sa "mamma, vill du höra en hemsk saga?". Okej, tyckte jag. Sedan började det... Det var en gång en räv....och den räven åt upp dina boppar. Sedan skrattade hon så att hon kiknade och sagan var nog slut... För tillfället är båda barnen väldigt intresserade av mina boppar. Emil brukar följa med mig in i badrummet när jag duschar och har då konstaterat "mamma, ingen snopp!". :)
En dag hörde jag Agnes fråga Emil
-Vad ska du bli när du blir stor?
Emil tittade och fattade inte vad hon menade så han var tyst. Så Agnes svarade själv på frågan...
-Du kanske ska bli en traktor? Jag ska bli en sångerska....
Vi har bestämt att Magnus tar ansvaret för packningen den här gången eftersom jag inte orkar och eftersom jag alltid gör det annars. Det blir säkert bra men vad svårt det är att inte fråga och lägga sig i :)
