Skolbarn
Älskade jobbiga vardag. Äntligen är du tillbaka. I måndags körde det igång. Jag promenerade med två förväntansfulla och nervösa barn. Emil har nu börjat förskoleklass och Agnes i andra klass. Den här veckan har barnen varit arga och använt alla fula ord de kan och skällt på oss. Agnes har varit ledsen och arg om vartannat. Lite oroliga barn innan alla pusselbitarna trillar på plats. Som tur är så har jag i alla fall jobbat en vecka redan så min värsta förvirring är borta....
Jag var med den här gossen i ca 1 h. De satt i ring och fröken pratade. Sedan ville hon ha en namnlek. Typ "min plats är bra, men Emils plats är bättre" och sedan skulle de barnen byta plats. Vissa barn pratade hela tiden och andra inte alls. Många barn var väldigt blyga och Emil är en av dem. Fröken frågade barnen när det var deras tur om de ville säga eller inte och många barn vågade inte. Då berättade hon om hur himla nervös hon var och att hon inte kunde somna kvällen innan och hur hon kände och då lossnade det för andra barn som berättade om hur nervösa de var :) Himla bra. När det blev Emils tur frågade hon om han ville säga och då sa han JA. Vad hände liksom?!? Sedan sa han bara "min plats är bra men Linus plats är bättre". Då kände jag mig redo för att lämna klassrummet....
När jag hämtade honom kl 14 och vi gick mot bilen kom en kille i tvåan eller trean förbi och tittade på Emil
-Cool väska!
-Tack, pep Emil fram och sedan växte han nog flera cm. Den kommentaren räddade nog hans dag.
I söndags spelade vi fotbollscup i Sandsbro. Det blev fyra matcher för tjejerna. Vi var bara 8 st så de var helt slut. Trots att de förlorade tre matcher så var jag imponerad av dem. De försöker verkligen passa till varandra och är jätteduktiga. Alla åtta barnen hade sina familjer där som hejade på laget. Superkul. Viktigt med engagerade föräldrar!
Emil är ju för rolig. Vilka kommentarer han har gossen. I sommar när han och jag gick på bryggan en dag sa han:
- Mamma, kan vi inte åka ner här hela familjen en kväll och bara sitta på bryggan med fötterna i vattnet och hålla om varandra och bara titta på solnedgången.
- Eh, jo..
Väldigt detaljerad beskrivning....
När vi gick till skolan sa han:
- Mamma, när vi var hos mormor och morfar så kändes det som att vi var på ett barnhem.
- Va?
- Alltså, ett bra barnhem.
En kväll var jag på utflykt med Emil. Han cyklade och jag promenerade. Vi kastade kottar i sjön och pratade. När vi skulle bege oss hemåt gav han mig busblicken.
-Ska du hoppa på?
-Jag får nog inte plats på din cykel...
-Om jag hade haft en motorcykel, hade du hoppat på då?
-Klart jag hade.
Sen tog vi oss hem. Han cyklade. Jag promenerade. Han charmar sin mamma...
-Ska du hoppa på?
-Jag får nog inte plats på din cykel...
-Om jag hade haft en motorcykel, hade du hoppat på då?
-Klart jag hade.
Sen tog vi oss hem. Han cyklade. Jag promenerade. Han charmar sin mamma...
Kommentarer
Trackback
