50 dagar kvar
Nedräkning pågår. 50 dagar kvar. Sedan badar vi igen och igen och igen. Barnen lär aldrig få nog av hoppandet i poolen. Skönt att båda två är simkunniga den här gången. Vattnet är lite varmare i Thailand än vad det var på Öland. Det hindrade dock inte barnen i somras.
Just nu är det mycket som snurrar i hjärnan. Är vi på väg från Hovmantorp och i så fall vart och i så fall när? Både jag och Magnus känner inte att vi har något större behov av att bo kvar i Hovmantorp hela livet och det är mycket vacklande fram och tillbaka. När blir det någonsin rätt tid att flytta? Agnes har den bästa klassen nu och är så trygg med alla sina kompisar och det är fina tjejkompisar hon har. Emil trivs så där i klassen men själva skolarbetet funkar bra. Natta fyller 18 nästa år och vi ser henne mindre och mindre. Mycket kompisar och träning och skola, precis som det ska vara. Eller ska vi bo kvar tills de minsta är flyttfärdiga och då sikta in oss på boende i Skåne? Bara tanken på flytt gör mig helt matt. Jag hatar att flytta. Livet börjar ju bli lite lättare nu. Agnes tar sig till sina kompisar själv och Emil har alla kompisarna på gatan. Hur många har det så okomplicerat?
Om någon hittar Emils svarta badshorts med gröna dödskallar på så hör av er. De är försvunna. Vi matar verkligen klädmonstret i vår familj. Jag förstår inte var alla kläder blir av! Helt sjukt!!!!!!!!
Jag har så svårt för det där fånga dagen. Jag är hela tiden väldigt långt fram. Ibland sitter jag och funderar över vart vi ska kunna åka sommaren 2019. Två veckors all inclusive någonstans och så drömmer jag om det. Lite småstörd. Samtidigt så älskar jag här och nu. Jag älskar vardagen. Jag älskar att låta barnen somna i våra sängar och sedan höra deras andetag och känna deras små varma fötter. Eller bara att få vara med dem i lugn och ro på morgonen och köra dem till skolan och följa med dem in på skolgården. Sedan är det ju inte så rosa alltid eftersom ganska ofta slutar det med att jag skriker att de (läs Agnes) ska skynda sig eftersom de annars missar frukosten på fritids. Vardagen är oftast stressig men väldigt fyrkantig. Jag gillar fyrkantigt.
Kommentarer
Trackback
