agnesochemil

Så hände det då igen. Agnes skulle sova hos en kompis (Alma) och vi var bara tre personer hemma! Väldigt annorlunda och väldigt mysigt. Familjen är oftast fyra eller fem och ibland till och med sex (eller sju om flickvännen är hemma). Ibland är man hemma själv men det händer bara om man är sjuk typ. Ibland är det jag och barnen eller Magnus och barnen men det är aldrig jag och Magnus och inga barn eller som igår, jag och Magnus och ett barn. 

 

Emil sken upp som en sol när jag berättade att Agnes skulle lämnas hos Alma kl 18 och sedan sova över där. 

-Jag längtar till kl sex för då blir vi den bästa familjen, sa den onda gossen med ett leende på läpparna. 

Han dukade bordet och satt oss alla tre på en rad så ingen skulle känna sig ensam och sedan placerade han sig själv mellan mig och Magnus så han kunde få full uppmärksamhet. Vi stressade honom lite med att ge honom full uppmärksamhet och sa att barn utan syskon antagligen blir så väluppfostrade eftersom båda föräldrarna har ganska stor chans att upptäcka deras små missar och det orkas tjatas på ett annat vis. Igår fick han i alla fall hjälpa till att sätta in i diskmaskinen och plocka undan. Det var riktigt besvärligt för latmasken Emil...

 

Efter maten bäddade vi ner oss i soffan med både chips och godis och han fick välja film. En stund låg han i mitt knä och fötterna hos Magnus och sedan fick han byta. Det måste ju vara rättvist....

 

Vid halv nio tyckte vi att det var dags för sömn och Emil fick sova i våra sängar mellan oss. Innan han somnade låg jag och Magnus pussade honom på kinderna i flera minuter och han fick 1 000 pussar så han skulle bli riktigt trött på oss. Sedan busade vi och kittlade honom och jag tror han var riktigt fulltankad med kärlek och uppmärksamhet när han somnade. Det här skulle vi göra fler gånger. Så mysigt att kunna fokusera på bara ett barn.