agnesochemil

 

Igår var Magnus på två utvecklingssamtal. Först var det Emils tur och allt fungerade bra. Han tyckte att det var lite jobbigt när skolan började eftersom han inte skrev fina bokstäver men då hade hans fröken sagt till honom att något måste han ju få lära sig i skolan så då nöjde han sig med det. Han har kommit in i klassen och det fungerar bra. Emil tyckte att det var lite stökigt på samlingen och att alla pratar men enligt fröken så är Emil själv ganska pratglad på samlingen. Skönt att höra. Gossen är inte så himla osäker längre. 

Agnes pratade på under sitt utvecklingssamtal och enligt Magnus blev hon lite en annan tjej. Hon skärpte till sig och pratade ordentligt och förståndigt och vi behöver inte vara oroliga för henne. Hon fick en extra läsebok och det flyter på bra. Agnes hade under samtalet, på eget initiativ, tagit upp att hon tycker det är lite jobbigt i skolan eftersom det är konflikter bland tjejerna och att vissa är rädda för andra. Jag tror inte att Agnes är särskilt rädd men hon är bekymrad för andra tjejer i klassen. Lilla, fina Agnes med sitt stora hjärta. 

På kvällarna tittar jag och Agnes på Dessertmästarna innan vi somnar. Vi tycker det är jättespännande att se hur de bakar och gör konstverk men sedan vill ingen av oss titta när någon ska röstas ut. Det är lite jobbigt. Vi tittade på Wahlgrens värld en kväll och jag undrar fortfarande hur jag tänkte där... Helt plötsligt sitter de i bilen och pratar sex och helt plötslig frågar Bianca sin mamma hur gammal hon var när hon fick sin första orgasm och det snappade Agnes upp så klart.

- Mamma, vad är orgasm för något?

Jag som vanligtvis är frispråkig svarade:

-Va? Eh, jag hörde inte vad de sa. Nu är klockan mycket.

Sedan stängde jag surfplattan, kramade go'natt och förbannade mig själv för att jag lät henne titta på Wahlgrens värld. Igår frågade hon om vi inte kunde titta på fler avsnitt av den där roliga familjen och jag svarade.

-Det finns inte fler avsnitt..

Vita lögner, vita lögner...