Krig i världen och krig hemma.
Vilken helg vi hade. I fredags sov Andreas och Jonathan över och Agnes hade sin kompis Alma som sov över. Jättetrevligt. Under och efter Jonathans besök var Emil helt odräglig. Han använder en massa fula ord, säger emot och uppför sig som en trotsig sex-åring. Emil är ju vår lille mjuke. Hur kunde det bli så här? Agnes säger:
- Mamma, ser du. Nu är han 6 år. Kommer du ihåg hur trotsig jag var? Emil!! Det går över...
Han blir tokig.
Just nu så känns det i alla fall som om vi har krig hemma och det är en massa krig i världen och framför allt så är det väldigt oroligt i världen. Ibland vill jag bara stänga ner hela internet. Vad är det för fel på folk? Varför måste de vara så arga och arroganta? På en reklamsida om larm på FB kommenterade människor om att det var invandrade som gjorde att vi behövde larm och använde en massa rasistiska ord. Någon hade haft inbrott hemma och då frågade någon vilken hudfärg det var och behövde han hjälp med att banka skiten ur dem och hoppas att polisen får tag i dem först för annars osv. Tänk, innan invandringen så hade vi inga inbrott. Vad gjorde polisen om dagarna då? När blev det okej bland folk att ta lagen i egna händer? Så sorgligt och vilka dåliga förebilder för våra barn...
Nöjda barn. Alma hämtades av pappa Jens kl 10.30 på lördagen. Kl 10.31 frågade Agnes om hon fick ringa Alice och fråga om de kunde leka... Denna energi alltså.
Agnes fick en kokbok i födelsedagspresent, Sveriges yngsta mästerkockar har samlat sina favoritrecept. I söndags blev det en trerätters. Hon var så stolt och ville så gärna lägga upp all mat till oss. Hon var jätteduktig och fick lära sig att plocka undan också men jag kände att det är lååååångt kvar tills jag lämnar henne själv i köket. Emil tjurade och var otrevlig så han åkte från bordet. Det blev fetaost, tomat och pesto till förrätt. Till huvudrätt blev det pestokyckling och pastaskruvar och till efterrätt vaniljpannacotta. Hurra för Agnes.
På kvällen igår började jag och Magnus "diskutera" och det blev lite högljutt. Barnen bad oss vara tysta och Agnes försökte förklara vad jag hade sagt för fel och vad Magnus hade sagt för fel och att vi missförstod typ :)
Jag har bara varit på väldigt dåligt humör och jag vet inte varför. Hela söndagen ville jag bara krypa ner under täcket och släcka ljuset. Håller jag på att bli deprimerad?
Emil gick iväg och kom tillbaka med en lapp där det stod pappa mamma och ett stort kryss.
-Det här betyder att ni ska vara tysta. Kan ni hämta tejp så jag kan sätta upp den?!?
Lite dåligt samvete...
Söndagen slutade bra med gemensam film, Harry Potter. När jag nattade Emil blev han helt plötslig likblek och sa:
-Mamma, jag känner mig konstig.
Jag drog upp honom ur sängen och frågade om han behövde kräkas men det behövde han inte. Sedan somnade han till slut och jag kände flera gånger på hans panna men det blev inte något mer. I morse åkte han iväg till skolan.
Kommentarer
Postat av: Nathalie
mina finaste...dom lär sig nya saker varje dag och är alldeles underbara på alla sätt och vis<3
Trackback
