Funderingar
Vår lille mjuke har en hel del funderingar. I förrgår när jag nattade honom så berättade han att han berättat för en tjej på dagis om pappas hjärtinfarkt.
-Jaha, vad sa du då?
-Jag sa att pappa fick ont i hjärtat, svettades och att han sedan hamnade på sjukhuset i några dagar.
-Blev du ledsen när du pratade om det?
-Neeeej.
-Hur känns det då? Tänker du mycket på pappa och hans hjärta?
-Ibland är jag lite orolig. Jag tänker att det kan hända igen.
-Emil, jag är också orolig men nu äter pappa ordentligt och tränar så det inte ska hända igen.
-Och han äter sina mediciner varje dag!
-Mmmm..
Lille Emil är så klart orolig för pappa. I alla mina egna funderingar så har jag glömt bort barnen och deras funderingar.
Igår försökte jag prata med Agnes och hon är säkert orolig hon också men väljer att skoja bort det i stället. Och det är helt ok.
Mycket har hänt inom vården när det gäller hjärtinfarkt men fortfarande är det så att nästan var tredje person som får en hjärtinfarkt överlever inte. Detta ger mig ångest. Det var så nära även om allt gick bra.
Bilderna är från i höstas när vi var i stugan. Det är inte så mycket fotografering och bildfix för tillfället och bloggen uppdateras inte lika ofta. Vi tar det när vi hinner och orkar. Just nu försöker vi planera in motion i våra scheman och nyttigare mat. Köttkonsumtionen har minskat drastiskt för Magnus (vilket nog förvånar de flesta eftersom han verkligen älskar kött). Idag äter vi alla mycket fisk och vegetariskt. Magnus äter små portioner och ofta. Motion, 30 min paus efter lunch, minskad stress och förändrad kost är viktigast ur hjärtsynpunkt. Det viktigaste ur kostsynpunkt var tydligen att sluta/minska köttkonsumtionen och det gäller allt kött. Byta till kyckling och fisk. Äta fibrer, grönt och rätt fett är också viktigt.
Agnes var väldigt nöjd med att börja i skolan igen. Hon är sååå trött på oss och längtade efter att få träffa alla kompisar. Hon är upp och ner i humöret. Jättearg och jätteglad. Enligt mamma är hon en kopia av mig när jag var i den åldern. I söndags vaknade vi av att hon serverade kaffe på sängen. Hon gör sjukt gott kaffe. Sedan skulle vi åka skridsko på sjön och det hela spårade ur totalt. Hon var arg på isen, på vantarna, på oss (NI ÄR SÅ JÄVLA DUMMA!!!), skridskorna...tja allt. De fick inget lördagsgodis utan skulle få det på söndagen. När hon drog igång och skrek en massa dumma saker till mig och Magnus hotade jag med att hon skulle bli utan godis om hon inte slutade och det gjorde hon inte. En hel timmes gapande på isen och på vägen hem. Det blev inget godis. Emil fick sitt men inte hon och det gör ont i hjärtat men någon gång får det vara nog. Hon ansträngde sig så hela eftermiddagen, och bad om ursäkt och försökte på alla sätt och vis gottgöra och vi pratade om att det var jättebra MEN det innebär inte att allt elakt som sagts bara försvinner. Fina, goa, arga Agnes.
Kommentarer
Trackback
