agnesochemil

Jag är inte alltid så bra på att visa det men de här fyra barnen är bland det viktigaste som finns. Det är först när vi är alla som vi är en komplett familj. I söndags var jag hemma helt själv och det var verkligen ingen njutning. Det saknas ljud från sång, dator, gitarr, prat, fniss, tjafs, TV, dörrar som öppnas och stängs. Jag har inte behov av att prata med dem hela tiden men jag mår som bäst när de är hemma och jag hör att de finns...okej, kanske inte när jag ska sova och ska upp och jobba dagen efter fast jag har blivit bättre och lärt mig somna även om TV:n är på. Tidigare kunde jag inte somna om det inte var tyst och det var skitjobbigt för mig och familjen. Nu är sömnen inget större problem längre och de små barnen sover på nätterna så jag får en massa timmars sömn. Vilken stress sömnen var när barnen var små. Jag låg alltid på minuskontot även om jag ibland gick och la mig innan kl 21. Våra små har dessutom haft en förmåga att vakna jätteglad och pigga kl 05. Emil vaknar fortfarande alltid innan kl 06 så för oss är det alltid tidiga morgnar. Jag har den bästa familjen.

 

Nu närmar det sig Thailand med stormsteg. 13 personer som flyger ner tillsammans och sedan väntar Sara och pappa där nere. 15 personer som ska umgås i två-tre veckor. Jag tror att det kommer bli jättebra. Vi ska åka till vattenland, bada och käka och bara umgås. Vi blir som en stor grekisk familj. Underbart. Vad skönt det är att ha föräldrar och bonusföräldrar som kan umgås med varandra trots skilsmässa för hundra år sedan. Nedräkning pågår!!!