Söta snickaren

 
 
 
Den här gossen har precis varit på fyraårskontroll och det gick alldeles utmärkt. Han följer sin längdkurva och har smalnat av men det visste vi redan. 
 
I söndags var vi på IKEA. Det var dags att fixa Agnes rum. Det blir faktiskt hennes födelsedagspresent. Hon ville ha svart med dödsskallar men jag lyckades få in henne på cerise och vitt. Emil gick runt där och undrade till slut varför inte han fick något. Då kom jag på att han kunde få en verktygslåda. De hade bara en med riktiga verktyg och när han fick syn på den så släppte han inte den. Vilken lycklig kille!!! Han bar den hela vägen inne på IKEA och frågade om han fick öppna den när vi kom till bilen, svar nej, när vi kom till farmor och farfar, svar nej, när vi kom hem då! svar nej för då skulle han sova. Han längtade och längtade och när vi körde hem så somnade han i bilen. Han vaknade när vi bar in honom och då pratade han om verktygen igen så det slutade med att han fick ha dem i sängen. 
 
På morgonen kom en lite go kille med strålande ögon bärandes på verktygen och fick äntligen känna på dem. Han var sååå stolt. Sedan hörde jag honom fråga Magnus om han inte kunde snickra en koja till honom. Magnus svarade att det kunde han nog inte för det var jättesvårt och skulle ta jättelång tid.
- Men jag kan hjälpa dig, pappa!
Magnus förklarade att man först måste göra en ritning så man vet hur man ska snickra. I nästa sekund satt Emil vid skrivbordet och ritade. 
Innan jag rusade till jobbet hörde jag Emil säga:
- Pappa, nu har jag ritat ett hus som vi kan snickra. Jag har till och med ritat ett kylskåp i huset...
 
Lille gubben.
 
När jag kom hem på kvällen så hade de snickrat ett garage till Emils bilar. Stolt gosse.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0