Helgens utflykt
I lördags åkte vi på utflykt. Först åkte vi till Knapelid och gick upp på berget. På promenaden dit lekte vi Hans och Greta och letade efter brödsmulor. Emil tyckte att det var jäääättespännande. Väl uppe på berget så käkade vi jordgubbar och njöt av utsikten. Emil tyckte det var obehagligt och var mest rädd för att vi skulle trilla ner.
Vi gick ner för "berget" till en bro där barnen kunde klättra, kasta stenar/pinnar i vattnet och bara ha kul. Det var underbart väder och en perfekt utflyktsdag. Agnes är för gullig. När vi kom upp till toppen av berget och hon tittade ut över sjön och trädtopparna så sa hon:
- Ååååh, vad det är vackert. Det här är den bästa lördagen någonsin. Tack så mycket.
Myrorna var i full gång.
Efter Knapelid så åkte vi till vårt vanliga ställe och grillade. Barnen "fiskade" med pinnar, grillade korv och bara lekte och lekte. Vi var ute i friska luften i flera timmar och var helt slut när vi kom hem men det gör gott för själen.
Jag är stolt över mina barn (precis som alla föräldrar är). Ibland gör de saker som värmer lite extra och för att jag inte ska glömma dem så skriver jag ner det.
I fredags åkte jag bussen med barnen till Växjö för att lämna över dem till Magnus och sedan skulle jag festa till det med jobbet. Agnes hade en krona som hon bar med sig hela veckan och tjatade om allt hon skulle köpa för den. Jag och Magnus förklarade att för en krona så blir det nästan ingenting, max en godisbit. Hon gav inte upp utan den här kronan var viktig för henne. När vi åkte till Växjö så tog hon med sig den för nu fick hon ju äntligen chansen att handla för den. När vi skulle gå in i affären så satt det en man utanför och tiggde pengar. Agnes tittade på mig och frågade varför han satt där. Jag förklarade att han var fattig (inget hus och ingen mat) och tiggde pengar. Hon såg helt bedrövad ut och jag sa till henne att hon kunde ju ge sin peng om hon ville (jag trodde aldrig att hon skulle lämna ifrån sig den). Men det ville hon. Så när vi hade handlat färdigt så fick hon en krona av mig och Emil fick också två kronor och sedan la de pengarna i hans pappersmugg när vi gick därifrån. Agnes sa varsågod :) Det värmer i mammahjärtat att hon gav sin egen peng. Hon är klok min lilla fröken. Jag undrar dock hur glad mannen blev för fyra kronor......
I morse vaknade Agnes tidigt och gjorde frukost till oss. Hon kokade kaffe och bredde smörgåsar. Visst blir man stolt! Vår lilla femåring har haft en väldigt fin förebild i storasyster. När jag träffade Magnus blev jag så imponerad av Natta som lät kompisen/mig/pappa eller vem det nu var välja tallrik med glass först även om det innebar att hon själv fick tallriken med minst glass. Jag har aldrig träffat ett barn som har tänkt så. Otroligt ödmjukt och det är precis så Natta är. En ärlig, ödmjuk, glädjespridare som påvkerar alla i sin omgivning positivt.
Förresten, som Emil lurade oss häromdagen. Han tittade ut på gräsmattan och sa:
- Sandlådan är öppen.
Både jag och Magnus suckade och sa:
- Neeej (för vi vill undvika kattbajs i den).
Den var stängd. Vi tittade på Emil.
- Lujad, flinade han.
Kommentarer
Trackback
