Argbiggan
Igår var det helt hiskeligt och hon tjatade om äcklig mat och allt annat. Magnus blev arg och slängde in henne på rummet. Agnes gallskrek och jag blev arg och klampade in på hennes rum och slet av henne strumpbyxorna, kastade henne i sängen, släckte ner och sa/skrek till henne att hon fick lägga sig nu.
En timme senare gick jag in på hennes rum och satte mig och sa att vi skulle prata.
-Varför då?
-För att jag tycker inte att den här kvällen blev så bra. Agnes, vad tycker du att mamma och pappa och du själv skulle gjort annorlunda. Vad skulle vi gjort för att det inte skulle sluta så här?
-Eh, kanske om ni hade sjungit Päronsången (dagissången). Då hade jag blivit glad.
-Fast jag är ganska säker på att om vi hade sjungit Päronsången så hade du trott att vi retade dig och då hade du blivit ännu argare….. Finns det inget annat?
-Eh, om ni hade gjort som jag sa….
Blir man matt, eller? Jag bet ihop och fortsatte försöka prata…
-Men Agnes, vi är många i den här familjen och vi kan ju inte alla göra som du vill alltid. Det är ju mamma och pappa (mest mamma) som bestämmer och vi försöker bestämma så det blir bra för alla. Du skrek och förstörde kvällsmaten för alla. Finns det något annat kanske?
-Nä, då vet jag inte.
Jag orkar inte….
