Sötaste sovande Emil

 
 
Jag tröttar aldrig på det här ansiktet. Det är det lilla som förgyller tillvaron och för min del så är det att upptäcka att den här lille lurven har smugit sig in i våra sängar och lagt sig. Det är mysigt att krypa ner i sängen och titta på den här sovande lurven och jag somnar nog med ett leende. Emil är inte jobbig att ha i sängen för han ligger helt stilla hela natten. Det jobbiga är att det är så svårt att sluta pussa på hans kinder....
 
Igår var barnen i simhallen med Magnus. De älskar simhallen! Jag var på föräldramöte på Emils dagis. Jag tycker att personalen är duktig och att de har ett inte helt enkelt jobb. 12-13 blivande fyraåringar, tråkiga lokaler, inga pengar till att köpa nya leksaker, personalomsättning, krävande föräldrar osv. Det kändes som om personalen nästan bad om ursäkt för att de ville ha tydliga regler (vissa aktiviteter vissa dagar, inte bråka och slåss, inte säga "jag är inte din kompis", plocka undan glas och tallrik efter maten, tvätta händer före och efter maten, säga tack för maten). Är inte detta helt vanligt hyfs? Det är väl klart att det ska finnas regler! Barn mår bra av regler och ibland blir det inte rättvist och barn (föräldrar?) känner sig kränkta. Jag säger som jag säger till mina barn...livet är inte alltid rättvist. Jag tycker det är märkligt att barnen får lämna bordet när de har ätit upp maten. Gör man verkligen så? Vi vuxna gör ju inte så men våra barn ska bara få rusa iväg....sedan förstår jag ju också att man måste välja sina strider.
 
Agnes var taskig till en kompis på dagis. Kompisen satte sig bredvid henne och Agnes flyttade sig och satte sig bredvid andra kompisar. En fröken såg det och tog tag i det bums. Agnes fick sätta sig ensam på en stol medan kompisen fick sätta sig på en stol vid de andra kompisarna. Skitbra! Nu var detta ett tag sedan och det är inte personalen som berättat det utan Agnes själv...hon skämdes. Jag tycker det är bra att personalen inte berättade det för oss. Vi kan inte alltid kräva att personalen ska informera oss om allt som händer på dagis. Om man känner så....då kanske man ska vara hemma med sina barn istället för att lämna dem på dagis. Jag tycker att vi föräldrar ibland har helt orimliga krav på dagispersonalen.  
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0