Det börjar alltid med....
Vi ska bara doppa fötterna. Och slutar alltid med:
Nu är det i alla fall slutbadat...eller? Idag fortsatte inskolningen. En pojke klippte Emil i armen med en sax. Sådant händer men Emil blev jätteledsen och ingen pojke fick komma och säga förlåt sedan. Märkligt. Emil har en favoritfröken på sitt nya dagis och hon är jättebra. Fast jag tror att han längtar tillbaka till sitt gamla goa dagis. Han gillar inte stöket på dagis och han gillar inte höga ljud. Idag studerade jag honom och när han väl lämnade mig (förvissad om att jag inte skulle gå utan bara skulle sitta i soffan i ett annat rum) så började han söka sig till rummen där det var lite lugnare. Först lekrummet för då satt de flesta och degade, sedan till pysselrummet för där satt bara en annan gosse (som sedan klippte honom med saxen), sedan till gulliga fröken som läste sagor där barnen satt lugnt och stilla. Han behöver lugn. Där ute härjade han däremot med Agnes och hennes dagiskompisar. Agnes tar hand om honom och det vet han nog om. Jäklar i hoppet om någon skulle ge sig på hennes lillebror :) Jag såg hur hon busbrottadeslekteknuffades med en pojke som är en äldre än henne. Hon är stark och ger sig inte. Det kommer nog bli bra....när trotsen har lagt sig.....
Idag fick han färg i håret. Agnes skulle ju ha det. Hon stod även framför spegeln en halvtimme och suckade över sitt hår. Helt sjukt. Var kommer det ifrån?!?
Det är mycket bajs här hemma nu. Allting med bajs är jättekul. I helgen när vi åt frukost så började Agnes och Emil skaka rumpa och sedan gnida sina rumpor mot våra ben medan vi utbrast "öööörk". De tyckte ju detta var hur kul som helst och helt plötsligt utbrast Agnes "akta er för min superbajssprut" och sedan gjorde hon en massa fisljud. Jag råkar ju själv ha fastnat i bajshumorn och tyckte detta var jättekul och såg framför mig en superhjälte som sprutade bajs. I förrgår vid nattningen tyckte Agnes att jag skulle berätta en saga och då hittade jag på berättelsen om den lilla, lilla gossen som blev retad i skolan och var så ledsen och som till slut vågade berätta för sin mamma och pappa om de elaka barnen i skolan. Mamma gick till toan och kallade på Zuperbajssprutaren som flög upp och frågade vad hon ville. Han var endast en dm hög och hade en lucka där bak på sina byxor. Mamma berättade och när pojken gick till skolan nästa dag så stod de elaka barnen och väntade på honom för att retas. De började reta honom och då flög Zuperbajssprutaren fram (i smyg för ingen kunde se honom) och fällde ner sin lucka och bajsade ner de elaka barnen. Alla på skolgården skrattade utan de som fick bajs på sig. De luktade illa och fick ringa hem till sina föräldrar som fick komma med nya kläder och då fick de berätta att de brukade ju vara elaka mot en pojke och då hade det här hänt. Ingen förstod var bajset kom ifrån och snälla pojken fick inte en droppe bajs på sig. De elaka barnen? De vågade aldrig mer retas för de vet ju inte om det kommer bajssprut fler gånger.
Jag och Agnes skrattade nästan ihjäl oss....jag har nog fel yrke. Barnboksförfattare för tramsiga barn och mammor kanske :)
Kommentarer
Trackback
