Emil och pinnarna

Vad är det med pojkar och pinnar? Idag var jag och Emil en liten runda i skogen nedanför oss och han har något tvångsmässigt med pinnar...alla pinnar måste han pilla på och allra helst ta upp och använda dem som piska mot träden, gräset, stenarna (dock inte människor än så länge...). Är inte detta lite väldigt "pojkigt" beteende? Agnes har också pillat på pinnar och pekat med dem lite men Emil han slår med dem som om det gällde livet! Agnes, Zacke och Magnus åkte iväg till idrottsplatsen och kollade när Natta spelade match. Vad mysigt det var att få lite ensamtid med Emil. Han är så mjuk och go'. Vi hoppade studsmatta, gungade, bakade banankaka och ritade. Ikväll gjorde jag pannkakor, 22 st. Det tog sin lilla tid. Ändå använde jag två stekjärn samtidigt. Hur gör de i familjen Annorlunda. Tänk att steka pannkakor till TIO barn...phu...fast de små äter ju inte så många. Vi fick ju en hel del över nu när jag tänker efter. Kan bero på att vi åt banankakan en timme innan kvällsmaten...dålig planering men den är ju som godast när den är helt nybakt.

Vilket härligt väder vi har haft idag. Agnes var och lekte hos sin kompis Viktor....utan mamma. Det gick jättebra. Konstig känsla. Hon tar allt större steg ifrån sin mamma. Ikväll var det trots vid nattningen. En massa turer innan hon kom i säng. Hon vägrar nattlinne och pyjamas och ska för tillfället sova i linne och shorts. När hon väl låg i sängen så la jag mig bredvid henne och då saknade vi snusen. Hon visste inte var den var. Upp och leta (i smyg för Magnus sov och Emil höll på att somna). Hittade den och la mig bredvid henne. Då ville hon ha vatten. På nappflaska. Arg, trött mamma. Slog med handen i madrassen en gång, suckade argt, och kände mig som fem år ungefär. Hämtade vatten. La mig igen. Sedan somnade hon. Snart sover jag också...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0