agnesochemil

 

Lilla mormor somnade in i måndags. Bloggen har inte varit så viktig senaste veckan. Jag hann ner och säga farväl i söndags. Det var nog det jobbigaste jag varit med om. Jag visste att jag aldrig mer skulle få träffa mormor levande och det var tungt att gå därifrån. Mormor somnade in med nästan alla sina barn där och allt var lugnt och stilla. Lilla mormor är hos morfar nu och var redo att lämna oss...men jag var inte det och hade nog aldrig blivit det heller. Jag är så tacksam för all kärlek hon gett mig, allt hon lärt mig och för alla fina och roliga minnen jag har av mormor. Vanligtvis så har jag dåligt minne men det är något märkligt med mormor och morfars gamla hus i St Herrestad för där minns jag ALLT. Varenda ljud, doft och pryl finns kvar i minnet. Jag har nog utforskat varenda vrå i huset. Känslan av att gå upp för den knarrande trappan,känna den kalla källartrappan under fötterna, ljudet från frysen, min kind mot de små "finkuddarna" i finsoffan, sitta på pallen med röda sitsen i köket vid bänken (där jag oftast fick sitta), ljudet av tunga toalocket (svart tjockt lock) när det slogs ner mot toastolen, lukten från toan...lite unket så som det kan lukta från en pytteliten toa utan fönster. Mest av allt så minns jag nog ändå mormors varma kramar, hennes stora famn, glädjen över det lilla, hennes pigga ögon och kluckande skratt....och sedan harklade hon sig ofta lite sådär diskret. Mormor gick alltid och vinkade först i det ena fönstret när man skulle köra därifrån och sedan gick hon till det andra. Jag tänkte på en sak häromdagen. Jag går här och gnäller över valkar, rynkor, finnar, buskiga ögonbryn, bångstyrigt hås osv. Mormor var liten och rund men jag har aldrig känt att hon någonsin suckat över kläder eller andra ytliga saker. Hon njöt av allt i livet. Mormor hade klänningar (även om hon var rund och god), hon njöt av sina hembakta drömmar till kaffet och hade gärna en skvätt grädde i såsen. Hon njöt av allt som livet hade att erbjuda och ibland kunde jag nästan se hur hon uppskattade ett gott plommon eller äpple. Jag måste bli lite mer som mormor och njuta av vad livet har att erbjuda och en vänta tills jag har plockat mina ögonbryn, gått ner de där 10 kilona osv. Min mormor var min allra största idol och hon älskade mig sådär villkorslöst som bara en mormor kan göra...