agnesochemil

Dag två är avklarad. Emil skriker förtvivlat vid lämningen och Agnes försöker trösta. Vi ska försöka hitta en tröja med texten "bästa storasystern" eller liknande för hon är så gullig när det verkligen gäller. Ikväll skällde jag på Emil när han bankat på TV:n, dragit ut dvd-skivan och gått runt med smutsiga vinterstövlar inomhus. Jag bar in honom på rummet och han gallskrek. Agnes sprang efter och skrek "nej!!! Han tycker inte om när du skäller på honom". Fick jag dåligt samvete eller? Hon låter honom vara med henne och hennes kompisar när avdelningarna på dagis är ute samtidigt och tycker det är jobbigt när han gallskriker vid seperationen. Lilla gumman. Hon behöver verkligen inte ta ansvar för honom. De bråkar men är faktiskt ganska gulliga mot varandra också... 

På morgonen går Emil ofta och sätter sig hos Agnes och han vill att hon ska hålla om honom när de tittar på barnkanalen. Just nu går det både vattkoppor och magsjuka på Prästkragen så jag väntar med spänning på vilket som kommer först....