agnesochemil

Behöver jag säga att jag, Magnus, Emil och Tarzan (som ville smita ut) stod i dörren och tittade när vår stora tjej gick och hämtade tidningen till oss. Över gatan, bort till rätt brevlåda, plocka upp tidningen, tappa skorna och några delar från tidningen men STOLT och GLAD Agnes!

Emil reser sig. Nu ställer han sig mot mig hela tiden. Varför har jag längtat efter det här egentligen? Om han "klättrar" upp i mitt knä så kommer Agnes och vill sitta där samtidigt och sitter hon där först så kommer han och vill upp. Jag har numera oftast två barn i mitt knä...fast det är ju lite mysigt också :)