agnesochemil

Trött. Kom i säng alldeles för sent igår. Det var min sovmorgon men det gick absolut inte att somna om. Blir man knäpp, eller? När jag nu för en gångs skull kan sova hur länge jag vill så ligger jag och stirrar i taket och tänker på tsunami, jordbävningar, Estonia och allt annat som är ångestframkallande. Hur ska jag rädda mina barn om något sådant händer? Snacka om att ligga och plåga sig själv en söndagsmorgon. Ibland har jag ångestläst på en blogg om en småbarnsmamma som drabbades av cancer, http://lindaskriver.blogspot.com/ Hon har somnat in nu. Jäkla sjukdom. Som om det inte är nog att ligga och fundera över allt som kan hända mina barn så måste jag även fundera över allt som kan hända mig och hur det i sin tur kan drabba mina barn.... Jag får nog pussa lite extra på dem idag och bara vara tacksam!