Lite jul och tankar

För någon vecka sedan firade vi jul hemma hos farmor och farfar. Det var dopp i grytan till lunch och en massa julmat på kvällen. Andreas med familj firar jul i Vietnam så därför hade vi lite jul innan. Åh, så kul vi har tillsammans.
 
 
Farmor Iris i tomteluva.
 
Farfar Bengt.
 
Kusinerna Amanda och Natta.
 
Skäggig Viktor.
 
Kevin.
 
 
I morgon smäller det....JULAFTON. Ännu en jul med mycket mat och många paket. Ganska osmakligt egentligen i dessa tider men men. Jag älskar julen och försöker föra över hysterin på mina barn. Det finns inget "less is more" eller lagom när det gäller jul. I år har vi barnen hemma, Natta och Zacke och mormor och morfar och farmor och farfar kommer. Ljuvligt! Lillebror och Maria jobbar julafton och har inte barnen den här julen. Just nu känns livet ganska enkelt och okomplicerat. Det flyter på och vi mår alla bra. Förra veckan var det så många glada besked och bl a fick Zacke körkort! Den här julen njuter vi och uppskattar våra stora fina familjer och tänker på de som inte har någon familj. Vid jul blir familjen extra viktig och jag älskar och är så stolt över våra fina familjer. 
 
 

Julgranen är på plats

 
 
Lördagen den 12 december fick Emil sin allerigreaktion och när han och Magnus till slut kom hem från sjukhuset passade vi på att klä granen. För första gången har vi granen i uterummet och det blev jättebra. Gud vad skönt att slippa all barr inomhus! Vi har inga regler när det gäller granen. Alla saker får hängas upp och de får hängas var som helst. Inget matchar. Helt underbart.
 
Idag är det simhallen som gäller. Magnus, Agnes, Emil och Zacke (så kul att han också följer med!) ska bada i Tingsryd. Uppspelta barn.
 
Snart är det jul!!!!!!

När tant fyllde 43

I höstas någon gång så fyllde tant 43 och det firades med Skånefamiljen. Danne och Maria hade med sig lilla Stella som var en riktig liten prinsessa. Det är så mysigt med barn! 
 
 
 Emil älskar att busa med morfar när han tar sin powernap. Det är lite otäckt men ändå roligt att kittla honom :)
 
Igår nattade jag Emil. Jag älskar att hitta på godnattsagor. Emil fick höra sagan om flickan FisaLisa och pojken Rajsabajsa som blev retade för sina konstiga namn men som fann varandra och blev bästa kompisar. De hade en tandemcykel och cyklade till sjön och badade (men de simmade absolut INTE under bryggan), fiskade och busade. När de blev äldre flyttade de till olika städer och pluggade men ringde varandra och träffades ibland. Till slut köpte de ett stort hus tillsammans men där kände de sig så ensamma så de skaffade en katt Kissemisse (Emils namnval) och en hund ToreSnore....osv. Emil är lite snorig så jag sa godnatt ToreSnore. Nu sover du! Voff, svarade Emil. Han har humor han...
 
En morgon vaknade jag av att Emil kröp in till mig och viskade:
- Mamma... Mamma!
- Mmmmm....
- Du och jag, mamma...
 
Goa unge. Igår hade jag en "nu tankar jag mina barn med uppmärksamhet"-dag. När Emil åkte iväg på kalas var jag och Agnes ute och gick i över en timme. Vi tävlade och körde intervaller. Jäklar vad snabb hon är....eller vänta...jäklar vad långsam jag är :) Det är mysigt att bara gå och prata och fnissa och prutta och rapa. Vi har samma humor. Sedan vid sju-tiden var jag och Emil ute och gick. Vi gick dit näsan pekar. Det tyckte Emil var jättekul.
 
Emil och Agnes använder Kik på mobiltelefonerna. De brukar skicka till mormor och till JävlaJenny. Agnes brukar spela in videomeddelanden och skicka. Enligt JävlaJenny hade hon spelat in något meddelande till henne när hon satt på toa. Hon är sin mamma upp i da'n :)
 

Alla dessa luciatåg....

Denna lilla fnittriga 7-åring var så nöjd när alla ettorna hade sitt luciatåg. Agnes fick läsa andra versen i gympahallen och hon är så modig! Där var en hel del föräldrar och tittade men hon verkade inte speciellt nervös.
 
Bulle i håret och mycket glitter. Nöjd Agnes!
 
Agnes kompis Alma var lucia och jag tror att Agnes var minst lika uppspelt över detta som Alma. En dag hade hon frågat Almas mamma "hur känns det nu att Alma ska vara lucia? Nu är du stolt väl!". Lilla fina goa Agnes. Att kunna känna uppriktig glädje för andra människor och inte känna avundsjuka är en jättefin egenskap.
 
Magnus har tittat på sju luciatåg.
Torsdag: Nattas
Fredag: hans egen klass
Söndag: Zacke på TV:n på morgonen, Agnes i kyrkan på eftermiddagen, Zacke i kyrkan i Växjö
Måndag: Emils förskola
Tisdag: Agnes klass. 
 
Natta i Lessebo.
 
Zacke i domkyrkan.
 
 
Lilla söta gumman. Att sjunga i kyrkan var stort. Det största var ändå att farmor och farfar var där och tittade. Alla andra har sina släktingar vid olika uppträden och när jag sa att farmor och farfar skulle komma på söndagen så undrade hon om de skulle titta på henne i kyrkan. 
- Hoppas de kan stanna och titta så jag kan få känna mig lite speciell...
Du är jättespeciell gumman men det var snällt av dem att komma och titta och det var väldigt vackert luciatåg i kyrkan.
 
Emil var tomte och han var så fin. De hade luciatåg utomhus och han har verkligen övat där hemma på alla julsångerna. Efter förskolans luciatåg blev det glögg och pepparkakor. 

Jordnötsallergi och julklappsinslagning

Vi lever. Vi har bara lite mycket nu så bloggen är inte prioriterad. Så småningom kommer det dyka upp ca 3000 bilder från alla luciatåg vi sett. Magnus har då tvingats se sju luciatåg i år :) Så är det om man jobbar i skolan och har många barn. I lördags gjorde jag julgodis, bl a rockyroad och Emil fick smaka. Han spottade ut den efter ett tag eftersom han varken är förtjust i choklad eller jordnötter (tydligen). Tre minuter senare svullande hans läppar upp till det tredubbla och jag började nästan hyperventilera. Magnus är lugnet själv, vilket är tur. Jag hittade mina Betapred, Magnus ringde sjukvårdsupplysningen och sedan åkte de in till sjukhuset. De stannade kvar en timme drygt och nu fick vi äntligen tid för allergiutredning. På måndag ska han ta prover men det vet han inte om. När Magnus hade kört iväg med Emil så försökte jag sysselsätta mig där hemma. Det gick sådär. Efter en kvart ringde jag och då svarade han inte. Då la jag mig ner på golvet och försökte andas lugnt och tänka på att Agnes inte skulle se mig bryta ihop. Jag var naturligtvis helt övertygad om att han hade svullnat upp i halsen och att Magnus höll på med hjärt och lungräddning vid vägkanten. 
 
Igår drack jag och Magnus förra årets glögg, lavendelsmak, och slog in 78 paket. Det börjar närma sig....
 
 

Julklappsförstöraren

 

Ibland är han ju bara för söt vår gosse. Han önskar sig Skylander i julklapp. Det finns inget som han önskar sig mer än Skylander (ett spel till Wii med gubbar och en plattform). Vi har köpt Skylander på Blocket och fick två olika versioner med olika gubbar. Vi slog in det ena och bestämde att han skulle få bara det i julklapp och att han kan få det andra vid ett senare tillfälle. Det andra, som inte är inslaget, la jag i min garderob, högt upp.

 

I förrgår kom jag in i sovrummet och upptäckte att Magnus nattduksbord (en barstol faktiskt) stod bredvid sängen, ganska nära min garderob och jag frågade Emil varför den stod där.

-Eeeeh, jag har bara suttit på den lite.

Han såg väldigt skyldig ut och jag misstänkte genast att han hade haft den som trampolin eller något för att hoppa i våra sängar men jag sa inget utan ställde tillbaka den. Sedan kröp vi ner i våra sängar och Emil låg och vände och vred på sig. Sedan kom det.

- Maaaamma.

- Ja?

- Tror du att jag får Skylander i julklapp?

Emil såg sjukt nöjd ut och då förstod jag. Han hade använt barstolen till att nå upp till garderoben!!

-Nej, jag tror verkligen inte att du får ett Skylander i julklapp. Det är ju jättedyrt.

- Men Tomten kan fixa allt!!! Han kan ju magi…

- Ja, kanske det kanske men jag tror faktiskt inte att det blir ett Skylander.

Tystnad.

-Men mamma, om jag får ett Skylander i julklapp, får jag spela på det med det samma då?

- Nej, inte på julafton väl.

- Joooo, snälla.

- Men du får ju inget.

Tystnad.

 

 

Jag är ganska imponerad över Emils oskyldiga min och hans förmåga att hålla tyst ändå. Tills igår. När jag kom hem från jobbet så sprang två barn och mötte mig och det blev kramkalas. Sedan sa Agnes:

- Mamma, Emil har hittat Skylander i din garderob.

- Men du lovade, Agnes!! Sa Emil.

- Oj, jag glömde visst, sa Agnes.

Jag fann mig snabbt och sa:

- Ni får inte leta upp Oliver och Tyras julklappar!!! Varför rotar ni fram dem i min garderob?

- Emil (helt knäckt)

- Ska Oliver och Tyra få Skylander i julklapp???

- Jag kan inte berätta det för er för ni klarar inte av att hålla det hemligt…

Vita lögner, vita lögner, vita lögner…jävla unge…vita lögner, vita lögner, vita lögner.

 
 
Emil charmar sin mamma och gör en massa julklappar hela tiden. Han vet precis hur han ska göra.....
 
 

Ordning och reda i julkrubban

Jag köpte ju en massa figurer till en julkrubba men hade ingen julkrubba. Smurfhuset blev jättebra. När jag ändå var igång så moderniserade jag historien lite. Två barbapapafigurer (en mörk mamma som kan få representera den lilla andel invandrare vi har i vårt land), lite smurfar med olika sysslor och de vanliga figurerna. Just det, jag hittade en av Agnes änglar som fick vara.....ängel.
Smurfett, en smurf och Gargamel fick vara de tre vise "männen".
 
Jesus fick två pappor. Mer troligt med två pappor än "Guds son"....om jag får bestämma och det får jag ju.
 
Smurfhuset i all ära men det blev lite för många personer inblandade i den nya historien och barnen ändrade om figurerna varje dag så det blev mer en lekstuga. Min snälla svärfar gjorde ett ordentligt stall till mig så nu ska jag bara hitta lite halm till det.
Ordning och reda. Historien är återställd. Vad duktig han är Bengt. Otroligt fint stall! Stort tack.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Herregud vilken kväll!

 
 
Igår hade vi nog en av de värsta kvällarna hemma. I samma sekund som vi kom innanför dörren så drog Agnes igång. Hon var bara arg, arg, arg och det gick inte att kommunicera med henne. Det skulle göras läxor, läggas in tvätt, borstas hår, ätas, ta fram kläder till gympauppvisningen idag, prova göra en bulle i håret till uppvisningen osv. Det var bara kaos hela tiden. Agnes slängde ut alla kläderna som jag lagt ihopvikta på hennes rum, hon drog omkull stolar, låg på golvet och när Magnus försökte kamma hennes hår skrek hon hjälp, revs och slogs. Jag som är helt opedagogisk tog fram saxen.... Hon var helt skogstokig och jag trodde att hon höll på att bli sjuk alternativ att vi skulle behöva ett avlastningshem i framtiden.... Hon skulle inte ha någon mat och när hon en timme senare kom ut och skrek efter mat sa vi nej. Det funkar inte så. Efter tre timmar lyckades Magnus prata med henne och då kom det fram att hon bara ätit knäckemackor till lunch och mellanmål eftersom hon inte gillat maten. Snacka om blodsockerfall!!! Magnus pratade med henne om vad som händer om man inte äter och fick sedan i henne mat. Tio minuter senare var hon vår vanliga Agnes. Hon bad om ursäkt och jag bad om ursäkt och sedan sa hon:
-Nej mamma. Idag var det bara mitt fel.
Lilla gumman. Sedan gjorde hon sin läxa och somnade bums. Vi var ganska slut allihopa efter den här dusten.
 
 
Den här gossen slapp det mesta av grälet eftersom han drog till Oliver när vi kom hem. Sedan käkade han kvällsmat där. Så skönt att han leker med kompisar. Han tycker att Agnes är jobbig när hon retas och skriker och jag tror att det är därför som han gärna drar iväg. Samtidigt är det bra att han äntligen vågar gå hem till andra människor eftersom han var så rädd innan och aldrig lämnade hemmet.
 
I morse hade vi en lugn och skön morgon och de åt frukost i soffan samtidigt som vi kollade på julkalendern. Ikväll blir det gympauppvisning.
 

En lång, skön helg.

 
Fredagen började med att Agnes fick följa med sin kompis Alma hem och äntligen fick träffa deras kattunge. Var hon nöjd eller? Sedan hämtade jag Agnes och Alma. För det nämligen disco för tjejerna på kvällen.
 
 
Isabelle kom också hem till oss. Först käkade vi pommes och chicken nuggets tillsammans och sedan målade jag deras naglar och de fixade sig. De verkade mest vilja spela minecraft men det förbjöd jag. Musik ska det vara! De vet inte om det än men tjejerna hade ju förfest...med hallonsoda i champagneglasen. Det är väldigt goa tjejer och himla kul att ha dem hemma. Fnissiga, spralliga och glada och väldigt fundersamma på det här med killarna och dansen. Det skulle nämligen vara KRAMDANS. Det hela hade gått bra men killarna hade inte velat dansa och när en kille väl hade frågat Agnes om de skulle dansa så tystnade musiken. 
 
På lördagen åkte Magnus och jobbade och jag drog fram lite färg och tavlor. Det målades. Agnes körde på abstrakt konst. Jag hade tänkt en dag i pyjamas men övertalades till bio.
 
Vi åkte in och såg Hotell Transylvania 2. Riktigt rolig. På kvällen hade vi mys och båda barnen somnade i soffan. Jag som trodde att jag också skulle ha mys och ensam hemma kväll somnade i soffan kort efter barnen. Men, jag tycker ju att det är ganska skönt att vakna tidigt så söndagen började med brasa, tända ljus och kaffe. Bästa starten på dagen. Barnen har *trumvirvel* nästan inte bråkat något på hela helgen. Det har varit en lång, skön helg och vi har bara myst. Agnes och Emil har haft en jättekoja på Emils rum hela helgen och i söndags serverade jag frukost till dem där inne. Det är mysigt att få skämma bort dem lite ibland. 
Så blev det då 1:a advent och vi tände första ljuset. Barnen var väl inte helt exalterade över detta utan har nedräkning till när de får öppna chokladkalendern. Jag köpte SVT och SR julkalender till dem och de bara tittade på den och undrade vad det var.
-Det är TV:s kalender!!
-Vad gör man med den?
-Man öppnar den när man ska titta på TV:s julkalender!
-Men...är där inget i den?!?
-Jooo, en massa bilder som handlar om TV-programmet. Jag köpte bara en så ni kan ju turas om att öppna.
-Men...där är ingen choklad eller så?
-Nej.
-Eeeh...okej...
Sedan tittade de ner i surfplattorna igen. Jag antar att det blir jag som får öppna luckorna i den kalendern.
 
Igår gjorde vi pepparkakor. Eller som jag då, åt pepparkaksdeg. Jag lovade pepparkaksbak i stället för att gå på en regnig julskyltning.Vi gjorde minipepparkakshus. Emil åt upp ena väggen innan vi hann sätta ihop den. Nu i efterhand så kanske vi skulle gått på julskyltningen i stället. 
 

Om det nu ändå inte ska vara någon snö...

Då kan vi väl lika bra ha det så här. 
 
 
Jag älskar alla årstider men har lite svårt för november och februari. Jag skulle inte vilja bo i värmen alltid eftersom jag vill se den vackra hösten, uppskatta första snön och känna hopp om ljusare tider när de första snödropparna dyker upp. Vår värld är helt magisk och i dessa tider gäller det att vara tacksam över allt som vi alltid har tagit för självklart. Jag slutar inte förundras över människors egoism. Häromdagen hörde jag på radion hur en man i Gävle beklagade sig över att gympasalen i skolan skulle användas för de asylsökande att sova i och han var sååå upprörd för var skulle nu barnen ha gympa?!? Eh, vänta nu här. Vi lägger barnens gympa i ena vågskålen och människors nödbehov. Det var ju inte så att de asysökande skulle ha gympasalen till att leka i. Det skulle bo där. Vi och dem. Det finns inget som skrämmer mig så som denna indelning av människor. Vi har byggt upp Sverige. Då får inte andra människor komma hit och rasera det. Om det var flyktingar från Finland eller Norge. Hade det fortfarande varit vi och dem eller är det för att de som kommer hit idag inte är precis som vi och det skrämmer? Jag vet inte men när Agnes och Emil frågar om det kan bli krig i Sverige (efter allt prat på nyheterna) svara jag att det hoppas jag inte men det kan hända överallt... 
 
Badbilderna är från vår tur till Legoland i somras. Vi bodde på en camping som hade pool och det uppskattades av barnen så klart. Vi hade flyt med vädret eftersom det var lite mulet när vi åkte till Legoland och strålande sol när vi var på campingen och badade. När vi var och badade så skojade vi till det lite med mamma. Lillebror hävdar att han är allergisk mot både äpple och mandel men han har inga problem med att äta marsipan. När vi låg vid poolen och drack varsin öl så skickade jag till mamma:
-Här kan jag åka fler gånger. Kan det vara mandel i slush? Danne tyckte det började sticka lite på läpparna.
Jag fick omedelbart svar från mamma:
- Vad är slush?
- Isdricka. Jag bara skojade...
- Skrämmer hicka på mig!!!!
 
Vi tyckte det var lite kul men det var inte så snällt skämt. Tur att inte mamma såg när han startade vattenrutschkanan med en skruvmejsel eftersom knappen gått sönder...
 
Idag är det fredag och Agnes ska på disco. Alma kommer hem till oss innan discot. Sötnosar.

Ystadbesök

 
 
 
Jag släpar lite efter med bloggen men sista helgen i oktober kom min kompis Pia och mitt gudbarn Mira på besök. Mira är ett år yngre än Natta så de hade kul ihop. Pia hade köpt pysselgrejer till Agnes och ett spel, Yatzi, till Emil. Eller som Emil säger, jetski. Ska vi spela jetski? 
 
Jag och Pia for runt på loppisar. Jättekul!! Tur att inte tonåringarna var med på det, de hade nog gått under av tristess. Det hela avslutades med en marknad i Bergdala och vi fick se när de blåste glas. Det kanske var på tiden att jag fick se det eftersom jag nu har bott i glasriket i åtta år....
 
Det var jättekul att ha Pia på besök och jag känner att Skåne lockar mer och mer. Hela min tjocka släkt finns där och vi skulle ha samma avstånd till de flesta i  Magnus familj. Jag tror att jag skulle kunna få flytta min arbetsplats till Kristianstad och kanske jobba några dagar i Malmö. När jag frågar barnen är det ett tydligt NEJ! Vilka barn vill flytta egentligen? Igår när jag nattade Agnes låg vi och pratade jättelänge och hon sa bl a (jag har inte pratat om Skåne på jättelänge) tänk så många bra saker det finns med att flytta till Skåne ändå mamma, jag har ju min släkt där nere, jag skulle kunna leka med Tyra och Oliver typ varje dag, jag kan träffa katterna ofta, jag kanske skulle få större rum och vi skulle ha jättenära till havet... Är det mina ord, eller? :) Men, jag älskar vårt hus, Hovmantorp är lugnt och tryggt för barn (och illtråkigt för vuxna), det är mer avslappnat här uppe...i Skåne känns det som att yta och fasad är väldigt viktigt och allting ska vara på ett visst vis. Gräsmattan ska alltid vara nyklippt och häcken på ett sätt. Ordning och reda. Annorlunda är negativt. I Småland är det mer blandat och folk orkar inte bry sig på samma sätt. Vissa klipper gräset med nagelsax och andra slår det med lie.  
 
 

Halloween och kalas för Agnes

Vi firade Agnes den 31 oktober och då passade barnen på att gå ut och tigga godis. Det var Agnes, Emil, Tyra, Oliver, Isabelle och Elis. Massa barn och en massa fniss.
 
Hallen blev ett utklädningsrum. 
 
Isabelle såg jätteotäck ut.
Vi satt i uterummet och vi fick plats allihopa. Vilken tur att vi har vårt stora uterum.
 
Magnus hade gjort porterstek. Det gick hem. Vi får nog höja köttberäkningen till 350 g/person nästa gång. Alla utom jag och Emil är helt tokiga i kött. Emil föredrar mina vegetariska produkter. Efterrätt blev fruktsallad och glass. Det älskar Agnes.   
 
Jag hade bakat lite gravstenar och fingrar.
 
Kladdkakemuffins.
 
Spökmaränger.
 
 
Kusinerna har så roligt och leker så fint tillsammans.....suck.
 
 
Danne och Maria. De sov över och vi tog det ganska lugnt. De var lite snoriga och jag började känna mig dålig på kvällen. Det bröt ut sedan på söndagen och därefter var jag ju då sjuk i TVÅ veckor.
Farmor och Moppan.
Mormor och morfar.
 
 
Magnus och farfar.
 
Agnes älskar att stå i centrum och valde att öppna alla paketen efter maten. Många fina paket blev det. Kläder, smink, lampor, halloweengrejer, pengar och en massa annat.
 
Tyra hjälper till.
En nöjd tjej som börjar bli så himla stor. Barnen har helt snöat in på Minecraft och det är det som de spelar hela tiden. Det är i och för sig ett trevligt spel. 
 
Agnes kör mycket med "det är bara jag som inte har/får" nu. Alla andra har hål i öronen (det skulle hon fått i födelsedagspresent men hon var så jäkla otrevlig så vi flyttade fram det till efter jul. Alla andra har djur. Vi hade gärna haft katt men det funkar inte p g a allergier. Igår började hon tjata om topp (typ bh-topp)! En tjej i ettan hade retat henne för att hon inte hade det. Men ärligt. Varför köper föräldrar bh-toppar till sina sjuåringar?!? Ska de ha stringtrosor också eller? Varför så bråttom med allt? Kan de inte bara få vara barn och slåss med pinnar? De ska börja gå till skolan i förskoleklassen, ha bh i ettan och börja dricka sprit när de är tio år, eller? 
 
 

Fem år idag...hipphipphurra!

Idag firar den här bloggen fem år. För mig som har ett uruselt minne är det en guldgruva och bloggen används ofta. Vad gjorde vi påsk det året, vad fick Agnes i födelsedags present då, när slutade Emil med napp osv. Det är inte alltid enkelt och det är inte alltid kul och jag är många gånger stressad över att jag måste skriva något på bloggen osv men nu i efterhand så känner jag att det är värt det. Dessutom är jag lite mer avslappnad till bloggen idag och ibland kommer det inlägg varje dag och ibland dröjer det några veckor. Så är det. Det har i alla fall blivit 1 040 inlägg och sedan finns ju även tillminagnes.blogg.se och sistochminst.blogg.se kvar även om de inte uppdateras längre. Så...hur såg det ut för fem år sedan då?
 
Emil krånglade. Han vägrade välling och flaska och ville bara ha mammas bröst.
 
Agnes var sjuk.
 
Agnes älskade att ligga i Emils säng och de busade tillsammans och hon var så försiktig med sin lillebror.
 
Redan då pratade och sjöng Agnes all vaken tid och hon var inte sen att tillrättavisa sin mamma. En dag satt hon och lekte med Emil och sjöng Imse vimse spindel för honom. Jag frågade då henne om hon ville ge Emil nappen varpå hon svarade:
- Nä, Emil är pigg och vaken...han är glad.
Ja, hon hade så rätt så. Varför skulle Emil ha nappen när han inte skrek? Hon kommer bli en bra mamma.
 
 
Åren gick och de växte och växte och till slut släppte Emil sin mammas bröst. De blir bara finare och finare men tiden går för fort och det finns inget gosigare än en liten bäbis. Fast de är ganska gosiga fortfarande. 
 
 
 

100% Agnes

Agnes är nu 7 år och det händer mycket i hennes lilla kropp. För tillfället är hon arg, arg, arg. Som jag tidigare skrev så fungerar Agnes jättebra i alla sammanhang och då är hon ofta omtänksam och gullig på alla sätt och vis men så fort hon kommer hem eller gästerna har åkt så exploderar hon. Det fungerar likadant om hon har varit i skolan och sedan följt med en kompis hem och lekt. Ofta hinner vi inte mer än komma hem förrän hon drar igång sina utbrott. Det verkar som om hon anstränger sig så och håller igen när hon är med andra så när hon väl har blivit själv med oss så går säkringarna. Det är riktigt jobbigt och jag tror att vi snart har testat det mesta. Konsekvenser, schemakonsekvenser, uppmuntringsschema, kärlek med massa kramar, bus, ledsen mamma, arg mamma, lugn mamma, gå in på rummet och var arg, prata när allt har lugnat ner sig, hur tycker du det fungerar-samtal. Två dagar i rad har jag kommit hem nu och bara blivit utskälld i samma sekund som jag kommit hem. Igår hade jag köpt skosulor med hålfotsinlägg eftersom hon trampar snett och då var jag helt dum i huvudet och hon vägrade prova (om man inte räknar sticka ner ena foten i skon tre sekunder som prova). Dagen innan blev jag utskälld för att jag hade gjort av med hennes telefon. Jag hade inte rört den och den låg i fönstret men allt var mitt fel och jag skulle be om ursäkt enligt argbiggan. Tröttsamt. Hon kommer och säger förlåt efter en stund men sedan skriker hon i nästa sekund igen att vi är helt dumma i huvudet. Jag vet att det inte är lätt för henne men det är inte lätt för någon anna i hela familjen heller. För tillfället så påverkar hon alla i familjen. 
 
När vi var i stugan så skulle vi gå ner till havet på söndagen och lufta oss och barnen. Agnes vägrade följa med så när vi hade gått en bit så ringde jag till mamma och meddelade att vi var på väg ner till havet men att Agnes var kvar hemma i stugan. Mamma ringde efter en stund och berättade att hon inte var där. Jaha, då började Magnus gå tillbaka och sa att han såg henne ganska långt bakom oss och att hon smög på oss. Vi fortsatte gå ner mot havet och tänkte att hon kommer väl. När vi var nästan nere vid havet så klättrade vi upp på en kulle och då såg vi inte henne. Jag ringde hem till mamma igen och sa att hon nog vänt och var på väg mot stugan trots allt. Mamma ringde upp och berättade att hon fortfarande inte var i stugan. Jaha, hjärtat började slå lite extra och vi skyndade oss mot stugan. Ingen Agnes på vägen tillbaka och ingen Agnes vid stugan. Paniken började komma och vi tog fram cyklar för att börja dela upp oss och cykla runt och leta. Då kommer hon helt plötsligt panikutspringande från skogen! Vilken tur att hon inte gick vilse!!! Hon var ganska rädd och vi pratade med henne men hon skulle gena ner till havet osv. Typiskt Agnesgrej. Slutet gott.
 
Efter den incidenten frågade jag henne om inte bara hon och jag kunde gå ner till havet så det gjorde vi. Det var jättemysigt. Hon och jag och ett helt hav. 
 
Med Agnes är livet ofta upp och ner.
 
 
Det är tur att vi har våra fina stunder också för det har vi. Men just nu är jag alldeles för trött för att orka bråka hela tiden. Arg, arg, arg. Jag är ledig i morgon och tänkte först fråga Agnes fröken om hon inte kunde få ledigt och vara hemma med mig och Emil men eftersom det råder en Palestinakonflikt där hemma så väntar vi med det.....
 
Det blir bättre.... 
 

Astrid Lindgrens värld

 
På höstlovet överraskade vi barnen med Astrid Lindgrens värld. Det var mest en överraskning/födelsedagspresent till Agnes. På kvällen innan gjorde jag en massa mackor, fixade dricka, kex och frukt. På morgonen hade Agnes ett bryt och var sjukt otrevlig. Hon skulle ha tights och ingen vinterjacka på sig... Bestämde först att jag skulle åka själv med barnen och Magnus skulle stanna hemma med Agnes. Sedan tyckte jag att det var så jäkla tråkigt eftersom Magnus hade tagit ledigt för att åka med till ALV så vi åkte allihopa och har bestämt att det blir något straff som vi ska bestämma framöver. Det skulle gjorts för länge sedan men sedan blev jag sjuk och orken har inte varit där. Agnes är helt svajig i humöret och oftast får hon utbrott när vi har haft gäster och de har åkt hem, vi har varit iväg och kommer hem, hon har varit hos en kompis och kommer hem. Jag tror att hon håller igen och anstränger sig så när hon är med andra så när hon väl blir med bara oss så pyser det ut eller snarare exploderar ut. Då är hon riktigt jobbig. 
 
 
 
 
Oj vad vi slet med den där kärran :)
 
 
 
 
 
 
Astrid Lindgrens värld på höstlovet var en riktig höjdare. Det var bara Emil och Pippi och Rasmus på Luffen som uppträdde men som dagsutflykt var det helt lagom. Alla lekplatser och annat var öppet och barnen hade fullt upp.
 
 
 
 
 
 
 
Min absoluta favorit var prussiluskan. Emil var fortfarande lite rädd när vi kollade på Emil i Lönneberga. Han höll för öronen när han trodde att Emils pappa skulle börja skrika. Hit kan jag absolut tänka mig att åka nästa höstlov också. På kvällen körde vi hem till Kent och Gillan och fikade. Farmor och farfar var också där. Sedan körde vi hem genom den mörka skogen och kom hem trötta och nöjda. 
 
 

Ibland händer det

 
Ibland händer det att våra barn kommer överens. Det är nästan alltid när de tror att vi sover eller att vi inte hör dem eller när vi är ute i skogen eller liknande då det inte finns något att göra förutom att leka något tillsammans. 
 
Ikväll skulle jag natta Emil, vilket alltid slutar med att när Magnus har nattat Agnes så får han lägga sig hos Emil som då somnar på två minuter. Jag och Emil kittlade varandra, läste saga, ritade sagor på våra ryggar och låg och pratade. När jag sedan sa att nu sover vi så vände han sitt ansikte mot mig, pussade mig på kinden och sa
-Jag älskar dig, mamman, och då dog jag lite och sa
-Jag älskar dig mest i hela världen Emil.
Ett leende från öra till öra på honom och sedan kom
-Älskar du mig mer än Agnes mamma?
-Jag älskar dig mest och Agnes mest, svarade jag och leendet trillade ner igen.
Varför är det så viktigt att älskas mest, eller i alla fall mer än sina syskon? Emil förklarade då att han älskade mig och pappa så mycket så mycket och visade med händerna som om han skulle beskriva den största fisken han fångat typ. Sedan gjorde han en ring med tummen och pekfingret och förklarade att så mycket älskade han Agnes.
-Vad bra sa jag, då älskar du din storasyster i alla fall.
-Mamma, den lilla bollen som jag älskar Agnes är så liten så man knappt kan se den...
-Men du älskar henne.....
 

Ledig/sjuk, roliga sms och en himla massa skryt.

 
Jaha, den här ledigheten blev ju inte riktigt som jag tänkt. I söndags blev jag sjuk. Eftersom jag hade tagit föräldraledigt så hade jag Emil hemma måndag-onsdag och hämtade Agnes efter skolan. Jag hade så mycket planer på allt vi skulle göra men det blev mycket soffhäng. Igår fick jag tid hos läkare och jag lyckades nästan få penicillin till mina öron men när han hörde att jag inte tålde Kåvepenin så ångrade han sig?!? Om jag inte är bra på måndag så får jag åka dit igen och DÅ får jag penicillin...jo, men då har jag varit borta från mitt jobb i nästan två veckor och jag vill inte tänka på min inkorg i mailen....
 
Igår när barnen skulle till dagis/skolan så kom lille goe Emil in till mig och gav mig gosedjuret Bosse.
-Du kan få låna honom idag mamma, eftersom du är sjuk.
 
Agnes brukar aldrig vara jättekramig (tyvärr) men igår när jag bäddat ner mig i soffan och hon skulle sova så kom hon ut i soffan och storgrät. Hon var helt förstörd och fick knappt fram varför hon var ledsen. Tillslut sa hon:
- Jag vill inte att du och pappa ska dö. Jag vill inte tänka på det men kan inte sluta tänka på det och jag vill inte att ni ska dö..
Jag kramade henne hårt hårt hårt. Lilla gumman, om jag dör så kommer jag alltid finnas med dig ändå. 
Magnus jobbade i natt och jag hade förmånen att få ha båda barnen i sängen. Jag tröttnar aldrig på det. De kommer få sova där tills de flyttar hemifrån om de vill. Emil vaknade fem och låg sedan och klappade på mig. Agnes letade upp min hand och sedan låg vi där tills klockan blev halv sex och jag insåg att varken de eller jag skulle somna om.
 
Både barnen fick mobiltelefoner av mormor och morfar och de används flitigt. De har fått Kik och kan skicka sms så länge det finns wifi. Bra övning på att skriva och framför allt att INTE skriva elaka saker. LAV betyder love.
 
 
Emil är finurlig. En dag här hemma så behövde vi tejp och han kom då på att han skulle skicka det till Magnus så han skrev "köptejp". Magnus svarade ok. Efter ett tag sken han upp som en sol och tog telefonen igen och då skrev han "köpskaladös" vilket betyder köp Skylander. Haaahaaaa. Han sparar till Skylander (ett spel till Wii) och vi ska köpa det till honom i julklapp. Vi köper ett begagnat på Blocket och har hittat två spel, två plattor och 10 gubbar för 600 kr! Blocket är bra. Nu letar jag efter ett smalt bord som kan bli jättelångt till uterummet. Förra veckan köptes två skinnsoffor och en kristallkrona.
 
I alla fall, här på bilden har Emil försökt få fram Kan vi köpa Skylander och när jag svarade julklapp så fick han ett brustet hjärta och sedan skickade han även ett förlåt för säkerhets skull och att han älskar mig. Både han och Agnes sprider mycket kärlek via sms :)
 
Emils favoritmat, favoritdryck och favoritgodis.
 
 
 
 Agnes fick en mina vänner bok i födelsedagspresent och fyllde i den själv först. Lite kul att hennes favoritplats är mormors stuga. Våra barn har ingen brist på fantasi...hon skulle vilja trolla fram en tidsportal. Var kommer detta ifrån?
 
Nu när jag ändå håller på och skryter om mina barn så kan jag lika väl fortsätta. Emil leker ett skepp kommer lastat med oss. 
- Ett skepp kommer lastat-
- Med vaddå?
- Simon.
Sedan ska nästa hitta på ett namn som börjar på N (sista stavelsen i Simon) och Emil fixar att klura ut sista bokstaven och börja ett ord med det. 
Emil är klurig på att räkna också. Vi räknade pengarna i spargrisen och då räknade han först enkronor, 1-2-3-4-5-6-7-8-9-10 och sedan la han till en guldtia och sa 20 och sedan fortsatte han med enkronor 21-22-23 osv.
Jag blev i alla fall impad.
 

Vi letar efter skatten

 
Idag är jag ledig med Emil. Jag är lite halvkrasslig och orkar inte hitta på så mycket så det blev pyssel vid köksbordet. Jag ritade en skattkarta och Emil fick färglägga. Sedan ville han ut och leta efter skatten och det orkade jag verkligen inte. Det blev en fantasivärld här hemma. Jag älskar när mina barn använder fantasin till att skapa alt möjligt och idag byggde vi broar och såg eldsprutande drakar :)
 
Med lykta, skattkarta och svärd gav vi oss ut på skattjakt. Först tog vi oss över havet med hajar.
 
Där mötte vi en eldsprutande drake som klarade väldigt många svärdhugg.
 
Vi närmar oss skatten..
 
Men först ett otäckt, livsfarligt, piggigt djur som vi måste döda innan vi kommer vidare,.
 
Vid regnbågens slut såg vi den plötsligt....skattkistan.
 
Fylld med guld. 
 
Nu bäddar vi ner oss i soffan och kollar på film tror jag. Igår såg vi Kalle och chokladfabriken. Vilken bra film!
 
 
 
 

Agnes födelsedag

 
Lite förberedelser i köket inför Agnes 7-års dag. Många paket blev det. 
 
 
Emil hade gjort en teckning till storasyster. Den snabbritades på morgonen....
 
 
 
Det blev många paket. Kläder, en flygande älva, barbie, hårgrejer, tidning, skor, pyssel och säkert en massa annat som jag har glömt bort.
 
 
Fina, fina Agnes.
 
 
Och allra gladast blev hon för sin nya dunjacka. Jag köpte en rosa dunjacka till henne och hon har tjatat om detta i många år. Är jag en hemsk mamma som tycker att rosa är tråkigt eftersom lillebror inte kan ärva det? Ja, ja...nu fick hon sin jacka i alla fall och hon skrek rakt ut. 
 

Finbesök, medaljregn och läsning

Igår var det "fotbollsgala" i Hovmantorp. Varje år samlas alla lag i Folkets hus och det sker prisutdelning. Alla de små tjejerna och killarna får gå upp på scen och ta emot medalj. Våra tjejer var förväntansfulla och när det blev dags för tjejer 08 blev de så generade. Stort för dem och väldigt kul grej. De äldre får också gå upp på scen och då delas det ut för t ex flest träningar, mest utvecklade osv. Efteråt bjöds det på korv i bröd. Nöjda tjejer. Stolt mamma.
 
 
Nattas lag vann serien så hon fick också medalj. 
 
I fredag fick vi finbesök. Mira och Pia kom och stannade tills på söndag. Väldigt, väldigt trevligt. Vi träffas alldeles för sällan. Natta och Mira funkar bra tillsammans. Agnes fick armbandspyssel och Emil fick yatzi med Planes. Det var så himla kul...Pia spelade yatzi med Emil som vanligtvis är väldigt blyg och försiktig. Han fick yatzi och utbrast "JETSKI!!!". Han lär sig väl så småningom. På lördagen körde jag och Pia runt på olika loppisar och vi avslutade på Bergdalahyttans höstmarknad. Vi fick se på glasblåsning och smaka god senap. Jag ringde hem till Magnus som berättade att han försökt spela yatzi med Emil. Han hade dock sagt "näää, jag vill spela med hon som inte heter Mira" :) Då har man gått hem hos Emil om inte ens pappa funkar!
 
Mitt fjortonåriga gudbarn är längre än mig. Lilla, gulliga Mira.
 
I fredags var Emil på maskerad och i lördags var Agnes på kalas (Leos lekland) men det har varit en lugn och skön helg.
 
 
Jag blev så nöjd med detta loppisfynd. Vi var först i Växjö på Erikshjälpen, sedan Kupan, därefter loppis i Skruv. Vi hann med en del. Jag köpte en massa små fat, likörglas, spel till Agnes (julklapp), utklädnadsdräkt och bok till Emil (julklapp) och lite halloweengrejer. 
 
 
Den här gossen läste en bok igår. Han har börjat läsa lillprinsen. Små korta ord fungerade bra. Ordet sjunga var svårt. Åh vad fin han var i sitt långa rufs.
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0