agnesochemil

Nu håller barnen på och försöker somna. Det är inte helt enkelt. Den hemska mamman mutade dem med chips när vi kom hem från sjön. 

"Om ni äter mackor nu, tar på er sovkläder, lägger fram kläder inför morgondagen och kommer överens om en film som ni båda giillar så får ni lite chips..."

Det gick smidigt men det känns lite som fusk. Skönt när barnen fortfarande är mutbara.

Nu hör jag hur de viskar och har sig. Det smids planer och jag vet inte vad det handlar om men helt plötsligt är de överens. Märkligt. 

 

Oj vilken massa fula ord som kom ur den här munnen idag. Inte ur mammans mun utan ur gossens. Vilket ordförråd han har. Han är sex år och det är jobbigt för honom men det låter inte trevligt. Igår valde han istället att skrika APELSINSKAL när han blev arg och det låter ju lite bättre. Vi pratade precis om det där...att även mammor kan bli ledsna (även om det inte kommer tårar) och att det är bättre att han skriker apelsinskal. Då vet jag att han tycker att jag är dum i huvudet även om han inte säger det. 

 

Det här med att barn inte förstår ironi....jag vet inte...mina barn har i alla fall humor. I tisdags gick vi på kyrkogården i Växjö och jagade pokemon. På kyrkogården finns ett gigantiskt klocktorn och Emil frågade vad det var.

-En klocka.

-Men vad händer om man ringer i den klockan då?

-Då väcker man alla de döda.

Okej, det var kanske inte det mest pedagogiska att säga och han fick världens största ögon men såg han min min och började skratta. Jag förtydligade dock att jag skojade....

Fantasi är bra. Livet blir så mycket roligare när man i hjärnan tänker ute mycket roligare händelser när vardagen ibland är lite lätt grå. Agnes har definitivt väldigt mycket fantasi och ibland vid nattningen spårar vi ut helt men roligt har vi. 

På tal om nattning. En kväll när jag nattade Emil sa han:

-Jag älskar dig till månen, tillbaka, till solen, tillbaka och några varv runt solen, tillbaka.

Jag, som då måste syna, svarade:

-Jag älskar dig till månen, tillbaka, till solen, tillbaka, några varv runt solen, tillbaka, till tandfen och in till Elis, Oliver, Charlie och Ville (grannbarnen) och tillbaka.

-TANDFEN?!? Du vet inte var tandfen bor, mamma!

-Nä men det är väldigt, väldigt långt bort i alla fall.

Emil synade.

-Jag älskar dig till månen, tillbaka, till solen, tillbaka, några varv runt solen, tillbaka, till tandfen och in till Elis, Oliver, Charlie och Ville, tillbaka och till PÅSKHAREN och tillbaka.

Touché....