agnesochemil

 

Vår Agnes har "röstresurser". Hon är högljudd, älskar att höras, älskar uppmärksamhet osv. Ibland blir jag tokig på hennes gapande. Sedan ibland så känner jag bara att det är tur att hon är så högljudd och tar för sig så mycket av livet eftersom det kommer hon behöva. Hon är ju tjej. Det märks ibland på jobbet. Skillnaden när en man talar och när en kvinna talar. Båda könen lyssnar mer, nickar och skrattar högre när mannen pratar. Märkligt. Därför är det bra om hon låter mycket. Fortsätt bara med det, hjärtat.

 

En kväll när jag nattade Agnes berättade hon om en tjej på skolan som kommer från ett annat land. En annan tjej hade skällt på henne när hon klättrade i ett träd (vilket barnen tydligen inte får göra på skolan). Agnes reagerade över att hon skällde så argt på henne och berättade att hon sa så här:

- Men tänk på att hon inte visste det och du behöver inte låta så arg när du säger till henne. Dessutom så kommer hon kanske från ett land där det är krig och hon kanske saknar sina kompisar och är jätteorolig för dem. 

 

Min älskade Agnes. Jag vet inte om flickan kommer från ett land där det är krig men jag är så stolt över att Agnes har ett så stort hjärta och för att hon har förmågan att känna med andra och sätta sig in i deras situation. Jag är så tacksam över att du har röstresurser och för att du vågar använda din röst även när det ibland känns lättare att titta bort.