Sol och bad

Igår morse var första morgonen som det var mörkt när jag gick upp. Äntligen är hösten på gång. Det känns i luften. Nu när jag tittar tillbaka så kan jag bara konstatera att det var inte den soligaste sommaren vi har haft men när solen väl tittade fram så utnyttjade vi det till max. Barnen är nog ganska färdigbadade trots allt.
 
Det badades i Ystad. Kristallklart vatten. Det kändes nästan som att vara utomlands.
 
 
Vackra Ystads Saltsjöbad.
 
 
 
Det badades i Furuboda.
 
 
 
 
 
Vi badade inte men var nere och kände på vattnet i Sandhammaren (som enligt mig nog har Sveriges finaste sand).
 
Och naturligtvis hann vi även med en hel del bad i vår sjö. 
 
Den här sommaren tog Emil sina första simtag och han simmar ca 5 meter. Agnes vill helst bada ute på det djupa hela tiden och jag är konstant orolig. Hon får aldrig bada där ute om inte vi vuxna är med. Det bruna vattnet gör att efter en meter så finns det inget sikt. Skitjobbigt. Agnes är som ett vilddjur i vattnet och jag litar inte på henne. En dag simmade hon nästan under bryggan när hon skulle visa hur långt hon kunde simma under vattnet. Hon är full av tokiga idéer. Emil gör än så länge som vi säger men jag längtar verkligen tills båda barnen kan simma till 100 %. 
 
Helgen gick i 190. Pappa och Sara var på besök hela helgen och det blev en massa blåbärsplock (inte jag men Sara). Vi hann även med en tur till Växjö. Emil började på Mulle i söndags och Agnes var på kalas. Sedan blev det måndag igen.
 
Förresten, en dag utspelade sig en rolig konversation i bilen mellan Agnes och Emil. Det hela började med att jag frågade Agnes vad hon hade haft för lektioner under dagen.
- Jag vet inte. Men jag såg rytmikläraren på skolgården idag.
- Vad sa du, frågade Emil.
- Jag såg rytmikläraren idag.
- Hur ser den ut? Är det en människa?
- Eeeh. Ja. Han brukar ha papper i handen. 
 
Okej, rytmikläraren är en människa med papper (fastlimmade?) i handen....
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0