Släktkalas
Julen innebär att man umgås tillsammans och allra helst så träffar man sin släkt. Jag har alltid gillat släkkalas och ångrar än idag att jag missade mormors 80-års kalas. Familjen är viktig.
Annandagen var vi hemma hos farmor och farfar och kusinerna härjade runt hela dagen. Många människor, några låg med mobiler, några drack vin, några låg på soffan och några sprang runt...precis som det ska vara. Avslappnat och väldigt trevligt.
Sedan drog vi ner till Skåne några dagar och bilder håller fortfarande på att fixas. Det blev en heldag i Ystad med hejande på Danne när han spelade innebandy och besök hos Bibbi och Kent. Jag älskar min släkt. Jenny kom också dit och vi hade några roliga timmar tillsammans. När Danne spelade innebandy tog Anders fram tutan som användes flitigt när de hejade på honom för ca tio år sedan. Den hördes i hela hallen och Emil höll för öronen. Han gillar inte höga ljud.
Agnes är så klok. När vi var i Skåne så berättade hon att det kändes som om när Emil var ledsen så tröstade vi honom och när hon var ledsen så tröstade vi inte henne. Jag skämdes och förstod vad hon menade. När Agnes är ledsen så är det oftast för att Emil t ex sparkat henne i ansiktet och då har jag skällt på honom i stället för att kanske fokusera på henne. Jag lovade bättring och har redan gullat med henne massor när hon är ledsen :) Hon är så himla duktig på att förklara hur hon känner och det uppmuntrar vi!
Igår bad Agnes om ursäkt för att hon tidigare (för några veckor sedan) sagt att hon ville att jag skulle dö. Det har nog legat och gnagt det där.....
I natt vaknade jag med halsont. Suck. Magnus tog barnen till farmor och farfar och de har varit där hela dagen. Jag har legat nerbäddad men tror nog att jag ska kurera mig med en whisky nu.
Kommentarer
Trackback
