Mot Skåne - igen!
Då var det dags att åka till Skåne igen. Det har varit mycket jobb den här veckan och de tre första arbetsdagarna jobbade jag 30 timmar. Idag blir det halvdag och sedan åker jag ner med barnen.
Igår var jag i Kalmar och då ringde Magnus för Emil ville prata. Han var så ledsen för han hade skrapat sitt knä och det kom blod! Lille gubben. Så ledsen. När jag kom hem var klockan halv nio och han låg vaken så jag kunde blåsa lite på hans knä och krama till honom. Sedan tvättade jag, hängde tvätt, packade och kom inte i säng förrän vid midnatt.
Kan två barn bli mer olika än Agnes och Emil? Emil bryter ihop när han får ett litet skrapmärke och Agnes är helt full med blåmärken och knäna är sönderskrapade men hon har ingen aning om vad som har hänt. :) Det underbara är att i min värld så är båda barnen helt perfekta och kärleken till dem är lika stor hur de än är. Jag brukar prata med dem att jag alltid kommer att älska dem och att jag älskar dem även när de inte gör det som förväntas. Emil har snappat upp detta och brukar säga "mamma, visst älskar du mig även när jag göra elaka saker". Mmmmm, men jag blir kanske arg ändå som när du t ex slår på Agnes.
En gång pratade jag med barnen om känslor och att göra saker som man inte menar. Jag berättade att jag ofta blir arg när jag är stressad och att jag blir stressad när vi ska åka till Skåne. Då far jag runt som en galen mamma och packar och stressar och mitt humör kan blixtra till. Agnes snappade upp detta och jag har nu fått höra många gånger när jag blir arg "mamma, är du stressad?".
Längtar inte...
Längtan efter att plocka fram vinteroverallerna är minimal men vad fin Emil var i den gröna overallen!
Magnus jobbar nätter och jag jobbar dagar. Igår var jag ute och promenerade i skogen men det straffade sig idag. Skitont. Det börjar bli drygt nu och jag förstår inte varför det ska ta så'n jäkla tid att få foten okej. Att inte få motionera visar sig både på humöret, orken och vikten.
Barnen är redan kolsvarta efter tre dagars badande på Gökaskratt. De älskar sin badplats. Där är alltid kompisar och finns det något roligare än att hoppa från bryggan. Ibland längtar jag till Skåne och Växjö och att få bo någon annanstans men för barnen kan det inte bli bättre. Det är cykelavstånd överallt och de har alla sina kompisar väldigt nära.
På torsdag åker jag och barnen till Skåne. Jag ska på begravning på fredag och moster EvaLena ska passa barnen. Jag tror att vi åker upp på lördag igen men hoppas att vi får lite sol där nere så vi kan bada i havet!
Jag funderar för tillfället mycket över hur jag ska göra i höst. Jag brukar vara ledig varannan fredag men nu börjar Agnes förskoleklass och då är frågan om jag ändå ska vara ledig. Det innebär i så fall att jag måste dra iväg och lämna henne på skolan, sedan får jag några timmar med Emil och sedan måste vi dra ner och hämta Agnes vid lunch igen. På sommaren kan vi cykla men hur ska vi göra i vinter? Emil kommer inte uppskatta promenaderna.
Ett alternativ är att jag slutar tidigare på fredagar men då lägger jag ändå en timme på pendling, jobbar fyra timmar och sedan hämtar jag barnen. Jag kan inte riktigt bestämma mig. Det hade varit mysigt att få vara hemma lite med bara Emil i och för sig. Jag funderar vidare...
Simning och varm mjölk.
Helgen gick snabbt! I lördags överraskade jag barnen (och Magnus) med frukost på Gökaskratt. Det blev mackor med bacon, stekt ägg, frukt och kaffe. Mysigt att sitta där nere när det är helt tyst. Barnen kunde inte låta bli vattnet så de fick bada en stund också. Vi körde ner där på eftermiddagen också så de fick bada en längre stund.
Gårdagen började inte bra. Emil ville ha vit gröt och Magnus satte in en tallrik med mjölk i micron. Emil vill ju alltid hjälpa till och tog ut tallriken från micron. Då råkade han spilla den varma mjölken över hela axeln och skrek rakt ut. Magnus agerade snabbt och kastade in honom i duschen och spolade kallt. Emil grät och sa "Förlåt, det var inte meningen". Lille gubben. Som tur var så var inte mjölken färdigkokt så han fick inga brännskador. Hemskt.
Strax innan lunch höll vi på att avlida i värmen och drog ner till Gökaskratt. Både jag och Magnus premiärbadade. Agnes tjatade om att slippa armpuffar och vi envisades med att hon ska ha dem. Hon tyckte att hon kunde simma så jag tänkte att om jag tar med henne på djupt vatten så får hon känna hur otäckt det är att vara utan armpuffar där. Magnus stod några meter bort i vattnet och sedan fick hon ta av sig armpuffarna. Då simmar ungen. Helt orädd och inte så snyggt men simmar gör hon. Det visade sig att hon kunde simma ryggsim också. Denna unge!!! Fast hon får fortfarande ha armpuffar....
Mera Haväng, första lösa tanden och cykling
Emil fick kontakt med en ko. Alla djur gillar Emil och jag tror att det beror på att han är så lugn. Agnes har en framfart i 190 och skrämmer upp allt och alla med sin höga röst. Fast, jag tror inte att det finns en gladare och roligare tjej än Agnes. Hon är full av liv och det smittar av sig.
Emil har lärt sig cykla!!! Vi har tjatat och Magnus har satt fast en pinne i Agnes gamla rosa cykel men han har inte velat lära sig. Han har inte velat använda trehjuling och han har inte velat testa med stödhjul utan använder alltid sin springcykel. En kväll satt vi och käkade och när vi var färdiga sa Emil helt plötsligt:
- Nej, nu ska jag ut och lära mig cykla.
Jaha, sa vi och rotade fram Agnes rosa cykel. Sedan hjälpte jag honom starta och sedan cyklade han. Unge! Nu går det som satan på gatan och han har till och med lärt sig bromsa. Han ska få Agnes svarta cykel så nu ska jag hitta en ny cykel till Agnes, 20 tums.
Agnes har äntligen en lös tand och den trillar av vilken dag som helst. Som hon har längtat! Hon hade hållit på och pillat sig i munnen flera dagar och till slut blev jag irriterad en kväll och frågade varför hon höll på så. Då svarade hon att det kliade och jag bad att få titta. Då såg jag att där var två tänder på gång nere och kände att båda tänderna var lösa. Hon blev så himla glad och utbrast "Det här måste vi fira!!!".
Vi får fira när tanden har åkt av....
Premiärbad - havet - 31 maj
Vem vill inte bada här liksom?
Klätterapan.
Jag har glömt lägga ut bilder från när vi var på utflykt med mormor och morfar. Vi åkte till Haväng och där var otroligt vackert. Barnen premiärbadade och det var max 15 grader. Brrrr....
Är det sommar?
Jag har börjat jobba igen och vi undrar nog alla vad som händer med sommaren. Det är riktigt tråkigt väder. Regn och moln. Barnen behöver bada och aktiveras. Som tur är så har barnen på vår gata kommit igång och de är nu ett helt gäng som härjar runt om dagarna. Emil leker med Charlie och Oliver som också är födda 2010 och Elis född 2009. Agnes är också med och styr och ställer. Häromdagen så hade de picknick på vår gräsmatta och bjöd kex och frukt på varandra. Agnes fixade vatten och sugrör. De är ju för söta!
Igår var barnen hos Alma och Astrid. När jag kom dit så möttes jag av ett "NEEEJ, kommer du redan?". Tack för den liksom men det visar ju att de har kul. Agnes vill leka med kompisar varje dag och är så full med energi. Magnus jobbar en hel del nätter och vi får pussla lite för att få ihop det. Han slutar kl 08.15 och jag är själv på jobbet två veckor fram och vill inte komma så sent. Mycket att göra. Ibland tar Natta barnen och ibland Zacke. Vi ska nog få ihop det på något vis.
Ledig tid ägnas åt byte av brädor, fixande av uterumsfönster (det trillade ut midsommardagen), målning av plåt och sedan har vi 40kvm golv som ligger och väntar på att få bytas.... Alla golvläggare är välkomna!
Förra helgen var jag och barnen i Skåne. Jag och JävlaJenny åkte en busstur till Tyskland och hade väldigt roligt. Det var länge sedan jag skrattat så mycket och jag måste bli bättre på att slappna av och bara ha kul. Ibland känns det nästan som om vardagen "äter upp" mig men lite mer skratt i tillvaron gör det nog enklare.
Till helgen blir det Skåne igen för mig och barnen. Anders pappa dog i onsdags och jag ska på begravning. Vad märkligt att han somnade in på exakt samma dag som mormor gjorde för två år sedan.
Nu när Magnus jobbar nätter så sover Emil alltid i våra sängar. En kväll låg jag bara och tittade på honom. Han är så fin så det nästan gör ont. Där låg han och sov med armarna uppsträckta och han såg så nöjd och trygg ut. Sedan började jag tänka på att även han ska dö någongång, typ när han är runt 100 år, och då fick jag ångest. Fy, vad jag är sårbar när det gäller mina barn.
Midsommar
Så blev det då midsommar. JävlaJenny och Ola kom hit och vi cyklade ner till firandet i hembygdsparken. Jag hade stukat foten och linkade fram och slapp dans runt midsommarstången. Agnes träffade Alma och Emil hade fullt upp med lilla Ebba. Äntligen är han inte rädd för den hunden i alla fall. På kvällen grillade vi och Zackes tjej kom oxå hit. Mysigt att ha hela familjen hemma.
JävlaJenny hade handlat en massa till barnen så nu har vi vattenballonger på hela gräsmattan :) De fick vars en onepiece i kortärmad och shorts som de blev överförtjusta i. De ser verkligen sköna ut.
Det blev en del peruktestning också. Åh, vad jag är maskeradsugen.
Dagen efter åkte vi ner till Göka så barnen skulle kunna slänga sig i sjön men det började ösregna så vi åkte hem igen och åt lite till. Jag gjorde en paj som vi fick hos JävlaJenny och Ola nyårsafton som var jättegod (mangold, spenat, soltorkad tomat, pinjenötter, oliver, fetaost). Det hade JävlaJenny också gjort...
Emil i Lönneberga
Den här lille godisbiten kan jag inte titta mig mätt på. Han är så mjuk och följsam och en kram av Emil är som att krama en stor gosig nallebjörn, inga vassa kanter någonstans. Jag vet inte hur han gör men han bara smälter in i famnen.
Han är otroligt rädd för brandlarmet. Brandlarmet utlöstes på dagis efter rökutveckling från köket. Alla barnen samlades utomhus och det hade tydligen fungerat jättebra. Emil, som jag tror är väldigt ljudkänslig, tyckte att ljudet från brandlarmet var otäckt. Sedan dess har han haft stenkoll på alla brandvarnare och störst bekymmer har han med att det finns en brandvarnare i hans rum. Vi har varnare i alla rum. Många kvällar ligger han i sin säng och filosoferar och tycker att det är helt onödigt med brandvarnare i hans rum och han är rädd. Förra veckan satte brandlarmet igång kl 04 och det är ju intressant att se hur alla medlemmar i familjen reagerar. Vi har pratat med barnen om brand och brandlarm och sagt till dem att de ska rusa ut till brevlådorna och vänta där även om mamma och pappa inte kommer. PIIIIIP PIIIIIP PIIIIIP. Emil gallskriker, Magnus sover, jag knuffar på Magnus som säger att han är vaken, Agnes ligger kvar i sängen och tittar på brandvarnaren som illtjuter i hennes rum, Emil springer till ytterdörren och får panik för att han inte kan öppna den (han skulle till brevlådorna). Jag fångar upp Emil och lugnar honom, Magnus stänger brandvarnaren och Agnes ligger kvar. Jag berömde Emil jättemycket som gjorde precis som vi pratat om och sedan gick jag in till Agnes.
- Vill du att jag ska ligga hos dig lite? (tänkte att hon kanske var lite uppskärrad)
- Jaaa, det kan du väl....
- Men Agnes, varför låg du kvar i sängen. Varför sprang du inte till brevlådorna som vi bestämt?
- Jag såg ju att det inte kom någon rök...
Suck. Fröken svar på tal. Nu har hon bara tre dagar kvar på dagis och hon tycker det är lite jobbigt. I morse berättade hon att hon kommer sakna lekstugan eftersom det finns ju ingen lekstuga på skolan.
Sommar, sol och bad
Dagarna rusar på i 190. I fredags lekte barnen med kompisar hela dagen och vi hann med en tur till Gökaskratt också. När vi kom ner där så var där cirkus. Två stora elefanter och ett tiotal hästar stod utanför cirkustältet. Är det inte väldigt förlegat med djur på cirkus? Jag tycker i alla fall att det är fruktansvärt att transportera runt djur världen runt på det viset bara för att underhålla oss. Berättade för barnen att vi inte går på cirkusar med djur och Agnes köpte det rakt av.
På lördagen firade vi Emil hemma och det stod hamburgare i bröd med pommes på menyn (Emils önskemål). Han fick en massa fina presenter (bl a pilbåge, walkietalkie, radiostyrd bil, och lego) och var helt överlycklig. Lillkillen börjar bli stor. Han kommer fortfarande in i våra sängar varje natt och det gör inget. I morse gosade han in sig i min famn när jag satt vid köksbordet. Underbart.
I söndags var Agnes hos Lova nästan hela dagen! Efter några timmar kom Majken också dit och de hade sprungit i vattenspridaren och haft hur kul som helst. Överlycklig Agnes.
I fredags hände det helt plötsligt. Emil var och lekte med Linus och sedan lockade han med honom hem. Linus är jätteblyg. Jag stod i köket är ytterdörren öppades och Emil tittade in och sa:
- Mamma, nu är Linus här. Du får INTE titta på honom. Lova det!
Jag lovade och fortsatte fixa i köket.... Efter ett tag ville de ta på sig Emils dräkter och Emil kom springandes och bad mig knäppa hans dräkt. Sedan hörde jag grabbarna prata med varandra..
- Emil, kan inte du knäppa min?
- Nej Linus, jag kan inte det. Gå till min mamma.
- Jag vill inte det.
- Men om du blundar och backar till mamma då?
Jag gick fram och knäppte dräkten till Linus och sedan hörde jag Linus säga
- Jag är inte rädd för din mamma längre...
Gullungar.
Linus storebror Simon hängde också med hem till oss så Agnes svansade runt honom och fixade och donade. Hon är nog lite förtjust i Simon....som hon håller på!
Igår när jag nattade Emil så berättade han att Linus och Ebba säger att han inte får leka med dem på dagis. Det skär i mammahjärtat. Jag berättade att han och Linus också gjorde så innan och att det inte är schysst utan alla ska få vara med i leken. Agnes dagis har jobbat bra med kompisskap och vilket gäng de är nu! Emils dagis har lite att jobba med där. Det verkar vara mycket knuffande, sparkande och bråkande och barnen har en tråkig ton till varandra. Det är viktigt att försöka bryta den trenden men det är inte lätt....
Snart har barnen sommarlov och jag frågade Emil om han tyckte det var bra eller dåligt att vara ledig från dagis hela sommaren. Emil svarade:
- Mamma, det är mycket bra och lite dåligt. Jag gillar att vara hemma med mina dräkter. Vet du, visst är det konstigt men när jag är på dagis så längtar jag hem och när jag är hemma så längtar jag till dagis. Visst är det konstigt!
Kloka fina Emil.
FYRA ÅR!
I torsdags förfirade vi Emil i Skåne. Han fick en massa fina paket, pangare, Iron man-dräkt, två stora figurer (spindelmannen och iron man), påslakan med spindelmannen, kläder och en massa annat. Överlycklig kille. Agnes fick oxå en massa presenter, Barbiegrejer och hopprep. Var hon nöjd eller?
Mamma och Anders hade fixat god mat, laxfilé, sparris och pressad potatis, Till efterrätt blev det fruktsallad och glass.
Pappa hade beställt en Stålmannen tårta som Emil tyckte var jättehäftig. Jag älskar marsipan så den passade mig utmärkt.
Danne vågade sig på att sparka lite fotboll med Emil trots att han två dagar senare sprang Stockholms marathon. Sjukt stolt över min lillebror.
Oj vad fort tiden går. Lurven blev fyra år idag! Magnus jobbade i natt och kom hem strax efter 06. Då hade Emil legat vaken en halvtimme. Jag och Agnes fixade frukost och hon slog in egna paket till honom. Han fick pussel, ljudböcker, cykelhjälm, ny surfplatta, transformers och viktigast av allt...en Kapten Amerika dräkt. Han tog på den omedelbums och vägrade ta av den så idag hade han den på dagis. På dagis firades han och bjöd på glass. Emil fick en riktig fotboll av dagis! Av Bibbi och Kent fick han pengar till att köpa något och han har redan bestämt att han ska köpa en Kapten Amerika sköld. Av Sussie fick han häftiga spindelmannenbadbyxor.
Nu ikväll hade vi familjekväll på dagis. Det var tipsrunda och en massa lek. Han är så fin vår gosse och ikväll ville han sova i sin nya dräkt men där gick gränsen!
Barnen fotograferar
Igår var vi på dop. Lilla Hayley döptes och vi var på dop i Gärsnäs. Vi blev färdigklädda lite för tidigt och för att försöka hålla barnen finklädda tills dopet så gick jag på en "kontrollerad" promenad med dem. Jag lät barnen fotografera med min mobil. Agnes tog foto på mig och Emil....
Emil tog foto på mig och Agnes.
20 minuter tidigare fick Agnes värsta utskällningen efter att åter igen tjafsat om kläder....att hon orkar. Att jag orkar. I vissa sammanhang vill jag bestämma klädvalet och det blir alltid tjafs. Tänk att det är så viktigt för henne att känna sig fin. Lilla loppa. Hon och Emil bråkar en del nu men det är inget jämfört med hur jag och min lillebror bråkade, men det kommer väl....
Och så själva gruppbilden.
Jag har en massa fina bilder från Skånehelgen som kommer att läggas upp sen. På dopet lekte Agnes och Liam och de är för söta. De har så kul tillsammans och hittar på en massa bus. De håller varandra i handen och fnissar hela tiden. Jag passade på att gosa med bäbisen. Inte ens tre månader och alldeles, alldeles underbar.
Prästen var jättemysig och drog fram alla barnen så de fick se dopet på nära håll. Nackdelen var bara att de började busa och härja runt där framme :) Friska barn med mycket spring i barnen. Jag ångrar redan allt skäll mina barn fick av mig. De är ju bara barn och jätteduktiga. Båda tog i hand och hälsade på alla gäster och de gick och tackade för maten. Älskade ungar.
Sista utvecklingssamtalet
Igår hade jag sista utvecklingssamtalet gällande Agnes på Prästkragen. Vemodigt. Vilket fantastiskt jobb personalen har gjort med barnen. Jag berömde dem och sa att jag var oerhört tacksam. Agnes fröken berättade att Agnes är en härlig tjej som tar ansvar, inte minst när det kommer nya barn till gruppen. Hon är oerhört lyhörd och social. Agnes kan leka med kompisar och sedan lämna för att ta hand om t ex tjejen från Thailand som precis har börjat i gruppen. Hon har gått från att vara en bestämmande dam till att lyssna och anpassa sig, ibland nästan för mycket! Jag är så stolt över den här tjejen och när jag tänker på hur fin hon är så känns det nästan som om mitt hjärta ska spricka. Fröken berättade att gruppen är fin tillsammans och att de är 13 barn som lämnar till förskoleklass nu och att hon trodde att hon aldrig skulle få uppleva en så bra grupp igen. Barnen låter leken styra och inte vem som leker med vem. En dag hade Agnes, Lova och Alma kommit till fröken och förklarat lite förnuftigt "Vi är lite osams och klarar inte av att lösa det själva". Fröken hjälpte dem men det var inte helt enkelt och slutade med att Agnes bestämde sig för att leka själv i stället :) Lite senare kom de tillsammans och förklarade att nu var de inte osams längre....dessa tjejer. Jag önskar att alla barn får en sådan härlig start och förberedelse inför skolan. Till förskoleklassen kommer barn med oerhörd leklust, kamratskap, viktigt med regler/rätt/fel, man reder ut saker, ansvarskänsla osv. Fina, fina Agnes.
Att vara modig
Emil är höjdrädd så att stå högt uppe på en stor sten är jättemodigt.
Igår var jag på utvecklingssamtal för Emil. Vi vet inte vad som har hänt men något är det. Emil har gått från att vara en lite rädd och blyg kille till att ta för sig och prata på ganska friskt. Han har hög integritet och pratar inte med vem som helst om vad som helst (t ex så vägrar han låta dagisfröknarna torka honom i rumpan när han har bajsat....fast är inte det ganska naturligt egentligen?!?). Emil leker med de barn som finns tillgängliga och det spelar inte så stor roll vem det är, han funkar med alla, och när det blir för många eller för stimmigt så går han undan och sätter sig själv och ritar t ex. Emil äter, pratar och säger ifrån om han inte vill göra något. Eva hade varit med Emil och Johanna i blomsteraffären och de två små hade pratat hela vägen dit och hela vägen hem. I blomsteraffären fick de välja blommor och Emil valde glatt en gul. Han älskar ju färgen gul. När de är ute på gården så verkar han inte ha så stort behov av Agnes längre men hon verkar ha koll på honom (jag tror att hon känner att hon ansvarar för sin lillebror <3 och vill kolla så att han är ok). När de läser sagor så brukar Emil ha lite myror i benen. Vid matbordet hade de fått dela på Emil och två till eftersom det var ett himla pratande! Emil, pratande?!?
I natt sov han i min säng. Finns det något gosigare än att vakna i ett kallt rum och känna den lille varme lurven nära. Han är så gosig våran Emil och jag kan inte titta mig mätt på honom.
I kväll är det dags för utvecklingssamtal för Agnes. Hennes sista innan hon flyttas över till skolan. Usch vad jobbigt det känns. Lilla fina Agnes med ett hjärta av guld. Igår hittade jag en teckning och hjärtan i brevlådan samt texten "tel lenda fron agnes". Goa ungar vi har och jag längtar nästan ihjäl mig efter dem. Igår morse ringde Magnus för Emil ville att han skulle ringa mamma och säga att han längtade efter mig. Vi glömde kramas på morgonen och det gillade han inte....
Lite gammalt...
Jag är så stolt. Agnes har ett jäkla humör och skriker både det ena och det andra men hon har ett stort hjärta. Magnus berättade att en dag när han kom till dagis så var det några fröknar (som inte är Agnes) som hade sagt till honom "åh, är Agnes din flicka. Var stolt över henne.". Sedan berättade de att Agnes tog hand om den nya thailändska flickan jättemycket och att hon gick och höll om henne på gården osv. Flickan kan inte ett ord svenska och Agnes har redan berättat att Sara ska lära henne några thailändska uttryck så hon kan prata med flickan. Det värmer i mammahjärtat.
Vi pratar mycket om att vara snäll och att välja bort "taskig" lek. Sedan har hon en kanonförebild i Natta.
Emil har börjat rusa in till grannbarnen och leka. De börjar bli stora nu.
I morse vaknade jag av att de satt och viskade till varandra i soffan. Finns det något underbarare än att vakna av att de sitter tillsammans och pratar och att sedan krypa ner i soffan med dem och bara ta det lugnt. Lördag.
Malmö
Förra helgen bodde vi på hotell i Malmö. Magnus fick det av mig i födelsedagspresent och barnen var väldigt uppspelat. På fredagen började vi med att gå bort till Systrarna Grene och jag handlade bl a slime till barnen. Smart drag. Barnen var sysselsatta med det hela helgen och när vi lämnade hotellet på söndagen så fanns det slime precis överallt, bord, stolar, golv, sängar... De kommer aldrig få ha slime här hemma!
Vi hade ett familjerum. Det var stort och rymligt med kök och rejäl lekyta. Scandic är helt okej!
När man är i Malmö gäller det att ha attityd :) Fast jag kände verkligen att Malmö har förändrats. För 20 år sedan tyckte jag att Malmö var tråkigt, grått och väldigt många dryga människor. Nu möttes vi av en stad som visade upp sig från sin bästa sida och människor log mot varandra. Jag hade absolut kunna tänka mig att flytta dit.
På lördagen började vi med en tur på stan och sedan gick vi till Möllevångstorget. Där satte vi oss och tog en öl och tittade på allt liv och rörelse. Emil gillade det.
Sedan gick vi till Folkets park och det gillade barnen. En stor lekplats och en fontän. De tjatade och tjatade och jag sa "bada fötterna bara". Det gick sådär....
Helgen var jättemysig men nästa gång åker jag och Magnus dit utan barn så vi kan hänga lite på Lilla torg och shoppa.
På söndagen var vid Turning torso och Ribban. Sedan besökt vi Teknikens och sjöfartens hus och det kan jag verkligen rekommendera. Vi körde in till Lina och Peter i Lund och barnen lekte konstant i några timmar. Agnes hade längtat efter Edith. När vi körde hemåt svängde vi in i Hässleholm och käkade pizza. Emil åt pommes och när jag bad honom läsa på ketchupflaskan så lästa han F E L I K, Felik. Han trodde att x var k. Ungen läser. Han kan mycket mer än vad vi tror.... Helgen avslutades med kaffe hos farmor och farfar och när vi väl kom hem vid halv tio på kvällen var det en trött familj med högsta gräsmattan på gatan. Vi vann :)
Älskade arga Agnes
Vad stora de börjar bli våra barn. Till hösten börjar de förskoleklass! Jag var på information på skolan igår och blev imponerad. Skolan i sig är ganska mörk och dyster men de har verkligen gjort det bästa av situationen. De blir tre förskoleklasser och det är 13-15 barn i varje klass. Skolan har förskoleklass samt åk 1-6. Ingen klass hade 20 elever utan det verkar vara ganska små klasser och det tror jag är positivt. Agnes ska gå varje dag från kl 08-12.15. Sedan blir det fritids. Hon kommer gilla det här.
Jag undrar dock hur det ska bli för Emil. Han har ju haft Agnes nära till hands hela tiden och nu kommer hon inte längre vara där. Jag vet dessutom att Emil brukar hänga med Agnes och hennes kompisar när de leker ute på gården så vi får väl se. I morse ville han dessutom inte alls gå till dagis för Linus vill inte leka med honom längre. Linus leker med en tjej i stället så Emil har börjat leka med Albin och någon anna tjej men allra helst så vill han nog leka med Linus :)
I helgen hade vi Alice hemma. De gick i klackaskor och använde läppglans. Alice och Agnes hamnade i samma förskoleklass och kommer säkert ha väldigt roligt tillsammans.
Igår när jag kom hem så låg den här lappen och väntade. Där ska stå:
VI ÄR VÄRLDENS BÄSTA FAMILJ. TILL LINDA.
Jag tycker också att vi har världens bästa familj och allra bäst är det när vi har även de stora barnen. Vi är halva utan dem och jag fasar redan för när de ska flytta hemifrån.
Agnes är så go' och så arg. Mycket syskonbråk för tillfället och det blir inte bättre av att jag för tillfället är superstressad och har mycket i huvudet både på jobb och privat. Jag brukar alltid sova som en stock men nu är det snurrigt och oroligt i hjärnan vilket inte gör saken bättre. Allt ska hinnas med innan semestern. Helt sjukt.
På torsdag kommer i alla fall min barndomskompis Angie till oss och ska sova över. Gud, vad det ska bli roligt att träffas!!!!
Lekplatsbus
För en månad sedan var barnen med Magnus på en lekplats i Lessebo. De har roligt tillsammans även om de har börjat bråka en hel del hemma. Det är väl en syskonfas och bråket är antagligen utvecklande men hujedamig vad det är jobbigt.
Idag ska de på utflykt med dagis och väskorna packades i morse. Spännande!
I helgen ska vi åka till Malmö och sova på hotell två nätter. Lyxigt. Skönt att komma iväg lite mitt i kaosmånaden. Maj är helt hysterisk både på jobb och privat.
Emil fyller snart år. Lille lurven. Mamma har köpt en ironman-dräkt till honom som han kommer älska. Av oss får han en ny surfplatta, lite böcker, en cykelhjälm och sedan måste jag hitta på något mer. Emil önskar sig även en hulken-dräkt, pilbåge, gevär (långt med tvåpipor...tydligen viktigt), figurer i barbiestorlek ironman, spiderman, hulken, batman osv, han behöver inga kläder förutom linne och kalsonger. Dinosaurier går också hem.
Vi har börjat spela Wii hemma. Jag köpte tre begagnade spel i söndags så nu står vi och dansar framför TV:n på kvällarna. Emil spelar helst spelet där man skjuter :)
Emil har börjat bokstavera. Är det inte väldigt tidigt? Han har kopplat att om han lär sig skriva så kan han söka fram vilken film han vill på surfplattan så i helgen satt han och ljudade/skrev S-U-P för att hitta superman. Unge!
Kompisar
Det är mycket lek med kompisar nu. En dag var Ebba här och de hade hur kul som helst. Nu är Alice här och de har precis käkat våfflor. Emil tar alla chanser att dra till sin kompis Linus.
Igår var det gympauppvisning. Det var helt underbart att se dessa tjejer tillsammans. När de vandrade ut till publiken så gick Alma och Agnes tillsammans (oväntat)... och sedan såg jag hur Alma, Agnes, Lova och Molly bara fnissade hela uppvisning. Livet lekte och de har roligt tillsammans. Emil fick syn på sin kompis Noel och de gjorde kullerbytter och hade en egen uppvisning.
Maj rusar på och snart är det sommarlov. Om det inte är fint väder hela sommaren så att vi kan hänga på Göka så kommer det krävas inbokning av kompisar för att få nöjda barn.
De börjar bli stora!
Kusinerna
De här tre lekte i ca 8 h i lördags och hade hur kul som helst. Jag rensade garderober och Magnus drog till Diö och träffade föräldrar och bror. I sommar ska vi åka till Daftö camping allihopa och vi ska för första gången tälta med familjen. Det kan gå hur som helst. Jag och tält liksom men vad gör man inte för barnen.
Emil har ett nytt uttryck hemma.
- Maaaamma, jag är färdigsketen!
Jag gillar det.
Igår var Agnes på skolan och träffade sina nya klasskompisar och sin nya fröken. Usch vad det känns konstigt. Det var ju inte så länge sedan hon skolades in på dagis och nu ska hon börja förskoleklass. Jag vill stanna tiden. För tillfället är min hjärna full med tankar om vad som är viktigt. Vad håller vi på med alla människor egentligen. Livet passerar och vi stirrar på våra telefoner och jobbar och läser inredningstidningar. Vi jagar mat som är billig i stället för bra. Vi har bara ett liv, kanske kort, och så ägnar vi vår tid åt att jobba och göra en massa oviktiga saker i stället för att leva. Tänk så mycket pengar vi lägger på att förnya våra hem, bygga upp fasader om våra fantastiska liv osv i stället för att göra saker med de vi tycker om. Märkligt. Hur kunde vi alla bli så lurade? Är vi bra förebilder för våra barn?
Jag tänker oftast att jag och Magnus är dåliga på att umgås med folk (som inte är våra släktingar) och att vi inte har vänner med barn i samma ålder som Agnes och Emil. Samtidigt så känns det som att när skulle vi hinna med det? Om vi tittar på ett år bestående av 52 helger så har vi nästan 20 födelsedagar i våra släkter som ska firas, 1 jul, 1 påsk, 1 midsommar, 1 valborg, 1 nyår, vi har lite övrig smått och gott (dop, bröllop, övriga fester), vi har våra familjer på avstånd och åker kanske ner 6-8 helger till Skåne, 6-8 helger i Diö (brukar dock inte sova över men det händer), semesterveckorna som ägnas åt diverse grejer, 1 helg brukar jag vara i Sthl, 1 helg till mötet i Ystad osv. Det blir inte så många veckor över! Egentligen är jag nog ganska nöjd :)
Tittut
Lite gamla bilder. Nu är alla overaller nerpackade och vi har fått liiiite mer plats i hallen. Livet rusar förbi och idag bestämde jag mig för att plocka bort facebook från mobilen. Dags att bli lite mer närvarande. Nu ska jag bara försöka få med min sambo på tåget.... :)
Igår var det familjekväll på Agnes dagis. Vad roligt det är att se barnen tillsammans. Det är en härlig grupp. Emil började leka med Albin och de hade jättekul. Skönt att se Emil våga rusa iväg. Vi fikade på dagis och Agnes var väldigt nyfiken på vad alla andra hade med sig....
Igår somnade alla i sina sängar. Agnes kom in till oss någon gång i natt. Emil kom in vid fem-tiden och ville att jag skulle flytta mig. Jag gick in och la mig i hans säng. När jag gick upp 40 minuter senare så hittade jag Emil sovandes i soffan. Han ville ligga i mitten och där låg Agnes så han lyckades väl inte trycka ner sig mellan henne och Magnus och då tjurade han ihop. Jag gillar att barnen kommer in till oss på natten. Det är så mysigt att vakna tillsammans på helgen och jag har lärt mig att somna om på två sekunder.
